Riksarkivet avlidna, så söker du efter avlidna släktingar i arkiven 2026

Av
Ulla Lindholm

Publicerad 5 november 2025
Uppdaterad 9 juni 2026

Vill du hitta en avliden släkting, läsa en gammal bouppteckning eller spåra ett dödsdatum långt bak i tiden? Då är Riksarkivet en riktig guldgruva. Här finns dödböcker, kyrkoböcker och andra handlingar som kan hjälpa dig att följa livsöden från förr. Den här guiden visar hur du söker efter avlidna i Riksarkivets digitala verktyg, vad du kan hitta och hur du tyder det du hittar.

Vad du kan hitta om avlidna i Riksarkivet

Riksarkivet bevarar samhällets arkiv, från statliga myndigheter, kyrkan och andra institutioner, ofta med flera hundra års historik. När det gäller avlidna personer är det framför allt tre typer av källor du arbetar med:

• Kyrkoarkivens dödböcker. Församlingens anteckningar om vem som dött, ofta med datum, ålder och dödsorsak.
• Bouppteckningar. Sammanställningar över den avlidnes tillgångar och efterlevande, en inblick i hela hushållet.
• Folkräkningar och husförhörslängder. Visar var en person bodde och vilka som ingick i hushållet, bra för att bekräfta och ringa in.

Det handlar alltså inte bara om ett dödsdatum. Du kan ofta få fram bostadsort, släktrelationer och till och med förmögenhet. Och en stor del av materialet är digitaliserat och fritt tillgängligt. Du börjar i Riksarkivets digitala forskarsal.

Riksarkivets sökverktyg, Digitala forskarsalen och NAD

Tidigare talade man om flera olika tjänster, men i dag är det enklare. Riksarkivets publika digitala arkiv finns på två ingångar, som båda nås via sok.riksarkivet.se:

• Digitala forskarsalen är där du tar del av det digitaliserade materialet, alltså inskannade kyrkoböcker, bouppteckningar, kartor och register. Här finns omkring 73,5 miljoner inskannade bilder och ett trettiotal databaser.
• Nationella arkivdatabasen, NAD, är katalogen över arkiv i Sverige. Här ser du vilka arkiv som finns och hur de är ordnade, och i Riksarkivets förteckningar länkas du vidare till det skannade materialet.

Den tidigare tjänsten SVAR, Svensk arkivinformation, är numera en del av Digitala forskarsalen, så du behöver inte hålla isär dem. Sedan Riksarkivet gjorde det digitaliserade materialet fritt behöver du inget abonnemang för att läsa bilderna, även om vissa funktioner kan kräva ett kostnadsfritt konto.

Så söker du efter en avliden, steg för steg

Att söka är enklare än du kanske tror. Du behöver inte vara expert på arkiv eller gammal svenska, det räcker ofta med ett namn och en ungefärlig tidsperiod. Så här kommer du igång:

1. Gå till sok.riksarkivet.se och välj Digitala forskarsalen.
2. Sök på namn i en personregisterdatabas, exempelvis Folkräkningen Sveriges befolkning, eller bläddra i kyrkoarkivet för rätt församling.
3. Begränsa med tidsperiod och ort för att minska antalet träffar.
4. Öppna träffen, så får du ofta upp en bild av originaldokumentet som du kan läsa direkt i webbläsaren.

Bilden kan vara handskriven, men är ofta förvånansvärt lätt att tyda när du väl vant ögat. Hittar du personen i en folkräkning eller husförhörslängd får du ofta fram församling och årtal, vilket leder dig vidare till rätt dödbok. Om du kör fast erbjuder Riksarkivet en introduktion till hur du söker i Digitala forskarsalen, och du kan även beställa ett undersökningsuppdrag och låta arkivet leta åt dig mot en avgift.

Dödböcker i kyrkoarkiven

Kyrkoböckerna är hörnstenen när du söker avlidna. Här förde prästen in födelse, vigsel, död och flyttningar för varje församling. Materialet finns publicerat från slutet av 1600-talet till 1900-talets början, och en dödbok eller dödlängd anger normalt dödsdatum, ålder och ofta dödsorsak och relationer. Du hittar dem via Riksarkivets sida om kyrkoarkiv.

Tänk på att en 70-årsgräns gäller för publicering av digitaliserade kyrkohandlingar, enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det innebär att de senaste decenniernas uppgifter normalt inte syns digitalt, och att en volym med senare påförda uppgifter kan vara helt opublicerad. Behöver du nyare uppgifter får du i stället vända dig till Skatteverket.

Bouppteckningar, en guldgruva

Bouppteckningar hör till de mest värdefulla handlingarna när du söker avlidna. De ger inte bara ett dödsdatum, utan också en inblick i personens liv och omgivning. Du hittar ofta:

• Namn på efterlevande.
• Värdering av tillgångar.
• Bostadsort.
• Eventuella skulder.
• Släktband och relationer.

Bouppteckningarna är ordnade per domstol, alltså häradsrätt, rådhusrätt eller tingsrätt, och per år, så det kan krävas lite tålamod att hitta rätt. Bouppteckningar som upprättades före den 1 juli 2001 finns hos Riksarkivet, medan senare bouppteckningar finns hos Skatteverket. Du söker dem via Riksarkivets sida om bouppteckningar. När du väl hittar rätt kan ett enda dokument avslöja en hel familjehistoria.

Folkräkningar och indexerade register

För att hitta rätt person snabbare finns det sökbara register som har skrivits av eller indexerats. Den mest använda är databasen Folkräkningen Sveriges befolkning, där du kan söka på namn över flera folkräkningsår och få fram församling, hushåll och yrke. Den fungerar utmärkt som ingång, eftersom den leder dig vidare till rätt kyrkbok.

Utöver det finns specialregister, bland annat indexerade dödregister och födelseregister för vissa län. De gör det möjligt att söka direkt på en avliden person inom det området, utan att först behöva veta exakt församling. Hittar du en träff där kan du sedan gå vidare till originalanteckningen i dödboken.

Komplettera med Sveriges dödbok och gravar

Vid sidan av Riksarkivet finns hjälpmedel från Sveriges Släktforskarförbund som kompletterar bra. Sveriges dödbok är en databas över avlidna i Sverige, vars senaste utgåva omfattar 1800 till 2024, med namn, födelse- och dödsdatum, dödsort och adress. Förbundet ger också ut Begravda i Sverige, som samlar uppgifter om gravsatta personer från ett stort antal begravningsplatser. Du hittar mer om dessa hos Sveriges Släktforskarförbund.

Dessa databaser är alltså inte Riksarkivets, utan separata register som bygger på bland annat kyrkböckerna. Tänk också på att det inte finns något centralt register över testamenten i Sverige, så ett testamente hittar du normalt inte som en egen sökbar handling, utan eventuellt som en del av en bouppteckning.

Att läsa och tolka äldre kyrkoböcker

När du väl hittat ett dokument kan själva läsningen vara en utmaning. Här är några saker att ha i åtanke:

• Språket kan vara ålderdomlig svenska eller ibland latin, särskilt äldre dödsorsaker.
• Handstilen varierar kraftigt mellan olika präster och epoker.
• Förkortningar och gamla ortsnamn förekommer ofta.

För att hjälpa dig finns guider och förklaringar på Riksarkivets webbplats, och du kan zooma in på de digitala bilderna för att läsa texten bättre. Många släktforskare tar också hjälp av varandra i forum och föreningar för att tyda en svårläst rad. Det krävs lite träning, men du kommer snabbt in i det.

Sökningstips för att lyckas

När du söker är det lätt att fastna eller få för många träffar. Några beprövade knep för att smalna av:

• Använd ungefärliga datum. Ett spann som 1900 till 1920 fungerar ofta bättre än ett exakt årtal.
• Prova alternativa stavningar, exempelvis Andersson och Anderson.
• Testa olika vägar, både via kyrkoböcker och via bouppteckningar.
• Kombinera alltid namn med ort eller årtal vid vanliga namn.

Tänk på att vissa namn var mycket vanliga. Heter personen du söker Anders Andersson är det extra viktigt att begränsa med ort eller årtal, annars riskerar du tusentals träffar.

Ett exempel på vad du kan hitta

För att ge en bild av vad materialet kan ge, tänk dig att du söker en kvinna som hette Anna Larsson och dog i början av 1900-talet, och att du vet att hon bodde i Västerås. När du söker på namnet i kombination med orten och går vidare till dödboken kan du få fram en bild som ungefär visar:

• Död 1904 i Västerås.
• Gift med Erik Larsson.
• Två namngivna barn.
• En bouppteckning som visar att hon ägde en gård och en symaskin.

Plötsligt blir en torr faktauppgift levande, och du får en känsla för vem hon var. Det är den upplevelsen som gör arbetet i arkiven så givande.

Vanliga frågor om att söka avlidna i Riksarkivet