Vill du hitta information om en avliden släkting, kolla gamla bouppteckningar eller spåra dödsdatum för någon ur historien? Då är Riksarkivet en riktig guldgruva. Här finns dödböcker, kyrkböcker och andra dokument som kan hjälpa dig att spåra livsöden från förr.
Vad innehåller Riksarkivets söktjänst för avlidna?
Riksarkivet är Sveriges officiella minnesbank. Här bevaras dokument från statliga myndigheter, kyrkan och andra offentliga institutioner – ofta med flera hundra års historik. När det gäller avlidna personer hittar du här:
- Dödböcker (från både kyrkan och SCB)
- Bouppteckningar
- Gravregister
- Begravningsuppgifter
- Testamentshandlingar
Det är alltså inte bara fråga om dödsdatum – du kan ofta få fram bostadsadress, släktrelationer och till och med förmögenhet. Och bäst av allt: mycket av materialet är digitaliserat och fritt tillgängligt.
Så gör du en enkel sökning efter avlidna i Riksarkivet
Att söka är enklare än du kanske tror. Du behöver inte vara expert på arkiv eller gammal svenska – det räcker med ett namn och ungefärlig tidsperiod. Börja med att gå till Riksarkivets digitala plattform, där du klickar dig in på NAD (Nationell ArkivDatabas) eller SVAR (Svensk arkivinformation).
Här är några steg för att komma igång:
- Skriv in förnamn och efternamn
- Välj ”Dödböcker” eller ”Bouppteckningar” som materialtyp
- Begränsa tidsperiod om du vill minska antalet träffar
- Klicka på sök och gå igenom resultaten
Många gånger får du upp en bild av originaldokumentet som du kan läsa direkt i webbläsaren. Det kan vara handskrivet, men är ofta förvånansvärt lätt att tyda.
Vad kan du hitta i bouppteckningar?
Bouppteckningar är bland de mest värdefulla dokumenten i Riksarkivet när du söker efter avlidna. De ger inte bara ett dödsdatum utan också en inblick i personens liv och omgivning.
Du hittar ofta:
- Namn på efterlevande
- Värdering av tillgångar
- Bostadsort
- Eventuella skulder
- Släktband och relationer
Bouppteckningarna är ordnade per tingsrätt och år, så det kan ibland krävas lite tålamod för att hitta rätt. Men när du väl gör det är belöningen stor – ibland avslöjas hela familjehistorier i ett enda dokument.
Att förstå äldre kyrkoböcker
Kyrkoböckerna är en av hörnstenarna i Riksarkivets register över avlidna. Här fördes födelse, död, vigsel och flyttningar noggrant in av prästen i varje församling. Men hur tolkar man dem?
Det finns några saker att tänka på:
- Språket kan vara gammaldags svenska eller till och med latin
- Handstilen varierar kraftigt mellan präster
- Förkortningar och ortsnamn används ofta
För att hjälpa dig på traven finns det guider och förklaringar direkt på Riksarkivets webbplats. Du kan också zooma in på digitala bilder för att bättre läsa texten. Det krävs lite träning, men du kommer snabbt in i det.
Sökningstips för att lyckas i Riksarkivet för avlidna
När du söker i Riksarkivet är det lätt att fastna eller få för många träffar. Därför är det smart att använda några beprövade knep för att smalna av resultaten och hitta rätt person.
Några effektiva knep:
- Använd ungefärliga datum: ”1900–1920” fungerar bättre än ett exakt årtal
- Skriv efternamnet först, följt av förnamn
- Prova alternativa stavningar (t.ex. ”Andersson” och ”Anderson”)
- Testa olika sökvägar – t.ex. både via kyrkoböcker och bouppteckningar
Tänk på att vissa namn var extremt vanliga under vissa perioder. Heter personen du söker Anders Andersson är det extra viktigt att du begränsar sökningen med ort eller årtal för att inte få tusentals träffar.
Exempel på vad du kan hitta
För att ge dig en bild av vilken typ av information du kan få fram, tänk dig att du söker efter en kvinna som hette Anna Larsson och dog i början av 1900-talet. Du kanske vet att hon bodde i Västerås. När du söker på hennes namn i kombination med orten och dödbok får du fram en träff med:
- Död 1904, Västerås
- Gift med Erik Larsson
- Två barn namngivna
- Bouppteckning som visar att hon ägde en gård och en symaskin
Plötsligt blir en torr faktauppgift levande och du får en känsla för vem hon var.
Vilka databaser ska du använda?
För att effektivt använda Riksarkivet finns det flera databaser att känna till. Här är de tre viktigaste:
NAD (Nationell ArkivDatabas)
Den centrala katalogen över alla arkiv, både statliga och privata. Här söker du arkivtyp och plats.
SVAR (Svensk arkivinformation)
Här hittar du digitala kopior av arkivmaterial. Du kan se bouppteckningar, kyrkoböcker och folkräkningar.
Digitala forskarsalen
En samlingsplats för digitalt material, särskilt bra för släktforskare. Många dokument kräver inloggning, men det är gratis att skapa ett konto.
Att veta vilken databas som innehåller vad gör det mycket lättare att snabbt hitta information om avlidna.
Hjälpmedel för att tolka dokument i Riksarkivet
När du väl har hittat ett dokument kan det vara svårt att förstå innehållet direkt. Det finns flera hjälpmedel som gör det lättare att tolka gammal handskrift och terminologi:
- Webbsidor med exempel på gammal handstil
- Forum där andra användare hjälper till att tolka
- Appar och verktyg som översätter gammelsvenska ord
Du behöver alltså inte vara expert – det finns gott om stöd längs vägen, både från Riksarkivet själv och från entusiastiska släktforskare.
Genom att använda dessa tips och verktyg kan du på egen hand utforska det spännande materialet i Riksarkivet avlidna.