Letar du efter uppgifter om en gammal bil, motorcykel eller annat registrerat fordon? Då kan Riksarkivet vara en riktig guldgruva. Här finns historiska register och handlingar som sträcker sig långt bak i tiden, särskilt från tiden då fordon registrerades länsvis. Den här guiden visar vad som finns, hur du söker och beställer uppgifter, och var gränsen går mot Transportstyrelsen för nyare fordon.
Snabbfakta om fordon i Riksarkivet
| Ansvarig före 1972 | Länsstyrelserna, länsvis registrering |
| Riksarkivet täcker | Fordon från 1907 till 1994 |
| Länsbokstav | Användes 1907 till 1973 |
| Viktigaste nyckeln | Registreringsnummer |
| Det mesta | Ej digitaliserat, beställs som utdrag |
| Nyare fordon | Transportstyrelsen, vägtrafikregistret |
Riksarkivet har länsstyrelsernas äldre fordonsregister, ungefär från 1907 till 1994. Vill du ha uppgifter om ett nyare fordon, eller om ett fordon som fortfarande finns i registret, är det Transportstyrelsens vägtrafikregister som gäller. Som tumregel hör de äldre, länsbaserade handlingarna hemma hos Riksarkivet, medan det moderna centrala registret förs av Transportstyrelsen.
Vad Riksarkivet har om fordon, och varför
Riksarkivet är en statlig myndighet som bevarar Sveriges offentliga handlingar. Det betyder att äldre register från statliga myndigheter har arkiverats där, och just fordonsregistren fördes länge av länsstyrelserna. Eftersom fordon registrerades länsvis fram till 1972 finns det gott om handlingar som speglar de äldre systemen, och de förvaras hos Riksarkivet och landsarkiven.
Här är en viktig rättelse jämfört med vad som ibland sägs. Det var inte Transportstyrelsen som skötte de gamla registren, eftersom Transportstyrelsen bildades först 2009. Före det centrala registret var det länsstyrelsen i varje län som ansvarade. Är du ute efter en bil från till exempel 1950-talet kan Riksarkivet mycket väl vara den enda platsen där det går att hitta uppgifter om ägare, registreringsnummer, årsmodell och ibland chassinummer. Det gör materialet ovärderligt för släktforskare, fordonsentusiaster och museer. Du hittar ingången hos Riksarkivets ämnesområde Fordonsuppgifter.
Tidslinjen, från länsbokstav till centralt register
För att förstå var uppgifterna finns hjälper det att känna till hur registreringen utvecklats:
- 1907. De första registreringsnumren delas ut, efter beslut 1906. Varje län får en länsbokstav, och numret inleds med den.
- 1916. Länsstyrelserna blir ansvariga myndigheter. Registren fördes 1916 till 1923 i inbundna liggare, uppdelade i automobiler, motorcyklar och yrkesmässig trafik.
- 1942. Man går över till att föra registret på lösblad i stället för inbundna böcker.
- 1972 till 1973. De länsvisa registren slås samman till ett centralt, datoriserat register. Uppsala län blir provlän 1972, och det nuvarande formatet med tre bokstäver och tre siffror införs den 1 maj 1973.
Fram till 1972 bestod registreringsbeteckningen alltså av länsbokstaven för det län där ägaren var folkbokförd plus ett ordningsnummer, exempelvis Z 1234 för ett fordon i Jämtlands län. Ansvaret för det centrala registret låg sedan hos Trafiksäkerhetsverket och Vägverket, och i dag hos Transportstyrelsen. Länsbokstaven är värd att lägga märke till, eftersom den visar var fordonet hörde hemma, till exempel A för Stockholms stad, B för Stockholms län och Z för Jämtland. Den hjälper dig att hitta rätt läns arkiv.
Så söker du efter ett äldre fordon
När du vill hitta uppgifter om ett äldre fordon underlättar det att veta var det var registrerat, eftersom registren var länsvisa. Det här är bra att ha till hands:
- Registreringsnummer, gärna med länsbokstaven.
- Årtal eller ungefärligt årtionde.
- Län där fordonet var registrerat.
- Ägarens namn, om du har det.
- Ibland räcker det med motor- eller chassinummer.
Du kan söka i Nationella arkivdatabasen för att hitta rätt länsstyrelses arkiv, via Riksarkivets söktjänst. Tänk dock på att det mesta av materialet ännu inte är digitaliserat. Då beställer du i stället ett utdrag direkt från Riksarkivet via deras formulär, och uppger det du vet. Ett digitaliserat undantag är Bilregister 1907 till 1923 för Västernorrlands läns landskansli, som går att läsa direkt.
Vilka handlingar finns om fordon?
Fordonen registrerades länsvis, så handlingarna varierar beroende på län och tid. Hos landsarkiven finns framför allt länsstyrelsernas registerkort, och de äldre liggarna. Vanliga uppgifter du stöter på är:
- Registreringsuppgifter och tekniska data om fordonet.
- Ägarbyten och avregistreringar.
- Uppgifter om ägaren och hemort.
- Ibland korrespondens mellan ägare och myndighet.
Dessa handlingar kan innehålla små detaljer som gör stor skillnad för den som vill återskapa ett fordons historia eller bekräfta ett ägarskap. Fotografier förekommer däremot sällan, så räkna inte med att hitta bilder på själva fordonet.
Beställa utdrag och få hjälp
Eftersom en stor del av materialet inte är digitaliserat går vägen ofta via en beställning. Riksarkivet tar emot förfrågningar om äldre fordon via sina webbformulär, och har tagit fram en särskild vägledning till länsstyrelsernas fordonsregister 1916 till 1972. Det viktigaste är att du kan ange registreringsnumret, eftersom registren är ordnade efter det. Saknar du numret går det ibland att utgå från motor- eller chassinummer.
Ange alltid så mycket du vet, eftersom det gör det lättare för arkivarien att hitta rätt. Att söka själv i det som är digitaliserat är gratis, men om du beställer kopior eller låter en arkivarie göra efterforskningen kan en avgift tillkomma.
Nyare fordon och Transportstyrelsen
Vill du ha uppgifter om ett nyare fordon, eller om ett fordon som fortfarande är i bruk, är det inte Riksarkivet du ska vända dig till. Det moderna registret heter vägtrafikregistret och förs av Transportstyrelsen. Där kan du slå upp aktuella uppgifter om ett fordon, som tekniska data och ägare, ofta direkt via deras webbplats, app eller sms. Riksarkivets material tar i praktiken vid där det moderna registret slutar att vara aktuellt, alltså för de äldre, avslutade registreringarna.
Körkort och angränsande register
Det var inte bara fordon som länsstyrelserna registrerade. De förde även körkortsregister, så gamla körkortsuppgifter finns ofta i samma länsstyrelsearkiv hos Riksarkivet och landsarkiven. Söker du efter en persons körkort gäller i stort detsamma som för fordon, det underlättar att veta vilket län och ungefär vilken tid det rör sig om. På så sätt kan fordons- och körkortsuppgifter komplettera varandra, och tillsammans ge en bild av en persons liv med bil eller motorcykel under en viss period.
Fordon som pusselbit i släktforskningen
Gamla fordonsregister kan vara en oväntad hjälp i släktforskningen. Eftersom ett fordon registrerades i det län där ägaren var folkbokförd kan en registrering placera en person på en viss ort vid en viss tid. Vet du att farfars far hade en bil i Dalarna runt 1940, kan registret ge både fordonets data och en bekräftelse på var personen bodde.
Det är särskilt användbart som ett komplement till kyrkböcker och folkräkningar. Tillsammans kan källorna hjälpa dig att följa en persons rörelser genom åren, och ibland att spåra ett fordons historik en bit framåt i tiden.
Exempel på vad du kan hitta
För att ge en bild av vad handlingarna kan innehålla, här är några typer av fynd som materialet kan ge:
- Ett motorcykelkort från mellankrigstiden där ägaren var en kvinna, vilket var ovanligt för tiden.
- Ett fordon som bytt ägare flera gånger på kort tid, vilket framgår av noteringarna om ägarbyten.
- Uppgifter om ett fordon i yrkesmässig trafik, där även verksamhetens art kan framgå.
Det som gör sådana fynd fascinerande är att de säger något om både fordonets och ägarens liv, och ger en glimt av en svunnen tid.
Viktigt att tänka på när du söker
Några saker är bra att komma ihåg innan du ger dig in i materialet, eftersom många söker förgäves när de saknar en viktig detalj eller missar hur registren är ordnade:
- Registreringen var länsvis före 1972, så välj rätt geografiskt område.
- Registreringsnummer och årtal är avgörande för att hitta rätt.
- Det mesta är inte digitaliserat, så räkna med att beställa ett utdrag.
- Kontakta arkivet om du kör fast, personalen kan det här materialet väl.
Med rätt förberedelse blir sökandet både effektivare och roligare, och chansen att faktiskt hitta fordonet ökar betydligt.
Den enskilt viktigaste uppgiften är registreringsnumret, helst med länsbokstaven, eftersom de äldre registren är ordnade efter det. Har du bara ett foto av en gammal skylt är du redan en bra bit på väg. Vet du i stället bara ungefär när och var fordonet fanns, börja med att ringa in länet och tidsperioden, och ta sedan hjälp av Riksarkivets vägledning eller deras kundtjänst för att hitta rätt arkiv.
Vanliga frågor om fordon i Riksarkivet
Har Riksarkivet uppgifter om gamla fordon?
Ja. Riksarkivet och landsarkiven bevarar länsstyrelsernas äldre fordonsregister, ungefär från 1907 till 1994. För äldre, avslutade registreringar är det ofta den enda platsen där uppgifterna finns kvar.
Hur långt tillbaka går fordonsregistren?
De första registreringsnumren delades ut 1907, efter beslut 1906. Länsstyrelserna blev ansvariga myndigheter 1916, och register från den tiden och framåt finns bevarade, även om de äldsta delarna ibland är fragmentariska.
Vilken myndighet registrerade fordon före 1972?
Det var länsstyrelserna, var och en för sitt län. Transportstyrelsen, som ibland nämns, bildades först 2009 och har inget med de gamla registren att göra. De historiska handlingarna finns i stället hos Riksarkivet och landsarkiven.
Vad var länsbokstäver?
Fram till 1973 inleddes registreringsnumret med en bokstav för det län där ägaren var folkbokförd, exempelvis Z för Jämtland. Systemet användes från 1907 och ersattes 1973 av det nuvarande formatet med tre bokstäver och tre siffror.
Hur söker jag efter ett gammalt fordon i Riksarkivet?
Ta reda på registreringsnumret och vilket län fordonet hörde till. Sök i Nationella arkivdatabasen för att hitta rätt arkiv. Eftersom det mesta inte är digitaliserat beställer du oftast ett utdrag direkt från Riksarkivet via deras formulär.
Är fordonsregistren digitaliserade?
Mestadels inte. De äldre liggarna och registerkorten finns oftast bara på papper, och uppgifter beställs då från Riksarkivet. Ett digitaliserat undantag är Bilregister 1907 till 1923 för Västernorrlands läns landskansli.
Vad gör jag om jag inte vet registreringsnumret?
Det blir knepigare, men inte omöjligt. Du kan utgå från ägarens namn, ort och län, och ibland från motor- eller chassinummer. Ju fler detaljer du har, desto större är chansen att hitta rätt.
Kostar det något att få ut uppgifter?
Att söka själv i det som är digitaliserat är gratis. Om du beställer kopior eller låter en arkivarie göra efterforskningen kan en avgift tillkomma, beroende på hur omfattande arbetet är.
Vilka uppgifter finns om ett fordon?
Du kan ofta hitta registreringsuppgifter och tekniska data, ägarbyten och avregistreringar, uppgifter om ägaren och hemort, och ibland korrespondens med myndigheten. Fotografier förekommer däremot sällan.
Kan man hitta bilder på gamla fordon?
Det är ovanligt. Vissa handlingar kan innehålla inskickade fotografier, men oftast får du i stället tekniska beskrivningar som ger en bild av fordonet, snarare än ett foto.
Var finns uppgifter om nyare fordon?
För nyare fordon, och fordon som fortfarande är i bruk, är det Transportstyrelsens vägtrafikregister som gäller. Där kan du slå upp aktuella uppgifter om ett fordon, ofta via webbplats, app eller sms.
Var finns länsstyrelsernas registerkort?
Registerkorten finns hos landsarkiven, som sedan 2010 är en del av Riksarkivet. Det är där mycket av det länsvisa materialet förvaras, och dit du vänder dig för uppgifter om ett äldre fordon i ett visst län.
Kan fordonsregister hjälpa min släktforskning?
Ja. Eftersom ett fordon registrerades i ägarens hemlän kan en registrering placera en person på en viss ort vid en viss tid. Det fungerar fint som komplement till kyrkböcker och folkräkningar.
Täcker Riksarkivet bara fordon före 1972?
Nej. Riksarkivet skiljer på fordon mellan 1907 och 1972, med länsbokstav, och fordon mellan 1972 och 1994, med formatet ABC123. Är fordonet nyare än så vänder du dig i stället till Transportstyrelsen.
- Riksarkivet, ämnesområde Fordonsuppgifter, om länsstyrelsernas register 1916 till 1972, liggare och lösblad, beställning samt indelningen 1907 till 1972 och 1972 till 1994, sok.riksarkivet.se (juni 2026)
- Om länsbokstäver 1907 till 1973 och övergången till centralt bilregister 1972 till 1973, med provlän Uppsala och formatet ABC123 från 1 maj 1973
- Att landsarkiven förvarar länsstyrelsernas registerkort och att uppgifter kan beställas med hjälp av registreringsnummer, ibland motor- eller chassinummer
- Att det moderna vägtrafikregistret (lag 2001:558) förs av Transportstyrelsen
Läs vidare