Ett statligt arkiv är inte bara en samling gamla papper, utan resultatet av en myndighets verksamhet, bevarat enligt lag som en del av det nationella kulturarvet. För att förstå hur du hittar och använder arkiven hjälper det att först känna till några grundbegrepp: vad en allmän handling är, vad som skiljer statliga, kommunala och enskilda … Läs vidare →
Sveriges arkivhistoria är historien om hur en stat lär sig att minnas. Från medeltidens pergamentsbrev till dagens databaser har sättet att bevara handlingar speglat både maktens behov av kontroll och samhällets behov av insyn. Den här artikeln följer den utvecklingen, från Riksarkivets uppkomst 1618 till digitaliseringens tidevarv. Snabbfakta om Sveriges arkivhistoria Äldsta rötter Medeltiden, det … Läs vidare →
Att söka i svenska arkiv är inte svårt när man förstått grundlogiken, men den skiljer sig från en vanlig sökmotor. Du letar sällan direkt efter en person, utan efter den arkivbildare vars handlingar kan svara på din fråga. Den här guiden visar hur du hittar rätt bland Riksarkivets söktjänster, från första sökordet till den enskilda … Läs vidare →
Släktforskning är konsten att följa sina anor bakåt genom arkivens källor, ett släktled i taget. I Sverige vilar nästan all sådan forskning på kyrkböckerna, men de är bara början. Genom att förstå vilka källor som finns, när de börjar och var de förvaras kan du följa din släkt flera hundra år tillbaka i tiden. Snabbfakta … Läs vidare →
Att börja släktforska är enklare än många tror, och du kommer långt utan att betala en krona. Hemligheten ligger inte i att rusa till arkivet, utan i att först samla det du redan vet och sedan arbeta dig bakåt på ett ordnat sätt. Den här guiden tar dig genom de första stegen, från köksbordet till … Läs vidare →
Arkiven är obearbetat råmaterial till kunskapen om samhället, och just därför en oslagbar resurs i klassrummet. När eleverna själva får tolka ett gammalt dokument tränar de källkritik på riktigt, inte i teorin. Den här guiden visar hur du använder autentiska arkivkällor i undervisningen, med färdiga teman om demokrati, kvinnors rösträtt och kalla kriget. Snabbfakta om … Läs vidare →
Kyrkböckerna är den enskilt viktigaste källan för svensk släktforskning, och en ovärderlig spegel av samhället i flera hundra år. Men de är inte en enda bok, utan ett helt system av olika längder och register, fyllda av latin, förkortningar och svårtydd handstil. Den här guiden förklarar vilka kyrkböckerna är, vad de innehåller och hur du … Läs vidare →
Husförhörslängden är släktforskarens favorit och fasa på samma gång. Ingen annan källa låter dig följa en hel familj genom åren så som den gör, men få källor är heller så svårlästa, med sina kolumner, latinska rubriker och kryptiska betyg. Den här guiden går igenom husförhörslängden steg för steg, så att du lär dig läsa den … Läs vidare →
Statliga arkiv är en av forskningens viktigaste råvaror, från historiska avhandlingar till juridiska och samhällsvetenskapliga studier. Men att forska i arkiv handlar om mer än att hitta rätt dokument. Det kräver källkritik, en genomtänkt forskningsdesign och korrekta hänvisningar, och just det skiljer en vetenskaplig undersökning från en lös berättelse. Snabbfakta om forskning i arkiv Används … Läs vidare →
Varje myndighet är skyldig att ta hand om sina allmänna handlingar och bevara dem för framtiden. Reglerna finns i arkivlagen och i Riksarkivets föreskrifter, men de kan vara svåra att överblicka. Den här sidan är en orientering på vanlig svenska över vad som gäller, från hur handlingarna ska ordnas till när de ska gallras eller … Läs vidare →