Att ta hand om en bouppteckning kan kännas tungt, särskilt när man samtidigt befinner sig i sorg. Men det behöver inte vara så svårt som det låter. Här går vi igenom vad som gäller, hur det fungerar och vad som är viktigt att tänka på, från tidsfrister och kostnader till hur du beställer en bouppteckning. Vi tar också upp den sida som ofta glöms bort, nämligen hur äldre bouppteckningar har blivit en av släktforskningens allra rikaste källor.
Snabbfakta om bouppteckning
| Vad det är | En förteckning över ett dödsbos tillgångar och skulder vid dödsdagen |
| Krav | Ska normalt göras och lämnas in till Skatteverket |
| Förrättning | Inom tre månader efter dödsfallet |
| Inlämning | Inom en månad efter förrättningen, alltså cirka fyra månader efter dödsfallet |
| Förrättningsmän | Två oberoende personer som intygar uppgifterna |
| Registreringsavgift | Ingen, Skatteverket tar inte betalt för registrering |
| Äldre bouppteckningar | Före 1 juli 2001 hos Riksarkivet, därefter hos Skatteverket |
Den här sidan förklarar hur en bouppteckning fungerar i stora drag och hur du hittar äldre bouppteckningar i arkiven. Den ersätter inte ett personligt råd i ett enskilt dödsbo. Har du frågor om ett konkret ärende, vänd dig till Skatteverket, en jurist eller en begravningsbyrå. Frågor om hur arvet sedan fördelas besvaras inte av Skatteverket.
Vad en bouppteckning är och varför den behövs
En bouppteckning är en juridisk handling som listar alla tillgångar och skulder i ett dödsbo. Den fungerar som en ekonomisk sammanställning över vad den avlidne ägde och var skyldig vid dödsdagen, och den visar vilka som är dödsbodelägare och har rätt till arvet. Bouppteckningen ska normalt göras och lämnas in till Skatteverket, som registrerar den.
När bouppteckningen väl är registrerad fungerar den som dödsboets legitimationshandling. Det är den du visar upp för att exempelvis avsluta bankkonton, sälja en bostad eller företräda dödsboet gentemot myndigheter. Det är inte tillåtet att skifta arvet, alltså fördela det mellan arvingarna, innan bouppteckningen är klar och registrerad. Värt att veta är att arvsskatten avskaffades 2005, så bouppteckningen är i dag inte längre ett underlag för skatt, utan fyller funktionen som legitimationshandling och som grund för det fortsatta dödsboförfarandet.
Vem ansvarar för bouppteckningen?
Det är i regel dödsbodelägarna som gemensamt ansvarar för att bouppteckningen blir gjord. I praktiken fördelas arbetet på några tydliga roller.
- Bouppgivaren är den som bäst känner till boet, ofta en efterlevande make, maka, sambo eller annan nära anhörig. Bouppgivaren lämnar uppgifterna om tillgångar och skulder och försäkrar på heder och samvete att de är riktiga.
- Förrättningsmännen är två oberoende personer som inte är dödsbodelägare. De intygar att allt har antecknats korrekt vid förrättningen.
- Dödsbodelägarna ska kallas i god tid till förrättningen. Alla måste kallas, men ingen är tvungen att närvara, och en efterlevande make eller sambo ska alltid kallas.
Det är vanligt att en jurist eller en begravningsbyrå anlitas för att sköta hela processen, särskilt om det finns fastigheter, företag eller andra mer komplexa tillgångar i dödsboet. Om ingen bouppteckning görs kan det leda till problem längre fram, eftersom det då saknas bevis för vem som har rätt till vad.
Tidsfrister, så snabbt måste det gå
Lagen ställer tydliga krav på tempot, och de finns i ärvdabalkens tjugonde kapitel. Själva förrättningen, alltså mötet där boets tillgångar och skulder gås igenom, ska hållas inom tre månader efter dödsfallet. Den färdiga bouppteckningen ska därefter lämnas in till Skatteverket inom en månad, vilket Skatteverket sammanfattar som att den ska vara inne inom fyra månader efter dödsfallet. Du kan läsa mer hos Skatteverket om bouppteckning.
Behöver du mer tid går det att ansöka om anstånd med förrättningen, men ansökan måste ha kommit in till Skatteverket inom tre månader efter dödsfallet. Skälen kan vara att tillgångar är svåra att värdera, att det finns egendom utomlands eller att en arvinge är svår att nå. Skatteverket skickar tidigast tre veckor efter dödsfallet ut ett informationsbrev med bland annat ett ärendenummer. Lämnas ingen bouppteckning in i tid kan Skatteverket skicka en påminnelse, och i sista hand förelägga den ansvarige vid vite eller utse en särskild förrättare på dödsboets bekostnad. Handläggningstiden hos Skatteverket varierar och ligger ofta på omkring sex till tolv veckor.
Så går en bouppteckning till, steg för steg
Även om varje dödsbo är olika följer arbetet ungefär samma ordning. Så här ser gången ut:
- Beställ ett dödsfallsintyg från Skatteverket, som visar vem som var folkbokförd i dödsboet.
- Ta reda på vilka som är dödsbodelägare och leta fram eventuellt testamente och äktenskapsförord.
- Samla dokumentation om tillgångar och skulder, exempelvis kontoutdrag, skuldebrev, försäkringar och fastighetsuppgifter, så som de såg ut på dödsdagen.
- Kalla alla dödsbodelägare i god tid, gärna minst ett par veckor före förrättningen.
- Håll förrättningen, där bouppgivaren redogör för boet och två förrättningsmän medverkar.
- Skriv ihop den färdiga bouppteckningen, med bouppgivarens försäkran och förrättningsmännens underskrifter.
- Lämna in bouppteckningen till Skatteverket inom en månad efter förrättningen.
En lagändring föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 som gör det möjligt att lämna in bouppteckningar och dödsboanmälningar elektroniskt och som tar bort kravet på bestyrkt kopia. I praktiken förutsätter det att Skatteverket har en teknisk lösning på plats, så kontrollera vad som gäller vid inlämningstillfället.
Vad en bouppteckning ska innehålla
För att bli godkänd behöver bouppteckningen innehålla vissa uppgifter. De viktigaste är:
- En lista över alla dödsbodelägare och övriga arvingar.
- Den avlidnes fullständiga namn, personnummer och dödsdag.
- Uppgift om efterlevande make, maka eller sambo.
- Alla tillgångar och skulder, värderade som de var vid dödsdagen.
- Uppgift om testamente och äktenskapsförord, om sådana finns.
- Underskrifter från bouppgivaren och de två förrättningsmännen.
Begravningskostnader får tas upp som en skuld, trots att de uppstår efter dödsdagen, eftersom de är så nära knutna till dödsfallet. Var den avlidne gift föregås ofta arvskiftet av en bodelning, där makarnas giftorättsgods delas.
Vad en bouppteckning kostar
Skatteverket tar inte ut någon avgift för att registrera bouppteckningen. Kostnaderna gäller i stället sådant som värdering, dödsfallsintyg och eventuell hjälp av jurist eller begravningsbyrå. En enkel bouppteckning som du gör själv kan därför bli nästan gratis, medan en mer omfattande som sköts av en jurist ofta hamnar i storleksordningen omkring 5 000 till 20 000 kronor, beroende på hur komplicerat boet är. Bland det som påverkar kostnaden märks:
- Antalet dödsbodelägare och hur lätta de är att nå.
- Om det finns fastigheter, företag eller utländska tillgångar.
- Behovet av professionell hjälp och värderingsutlåtanden.
- Tidspress eller andra administrativa krav.
Begravnings- och bouppteckningskostnader har företräde framför andra skulder när boets tillgångar ska räcka till. Kostnaderna belastar dödsboet och betalas alltså före arvskiftet.
När kommunen kan göra en dödsboanmälan i stället
Alla dödsbon kräver inte en fullständig bouppteckning. Om den avlidnes tillgångar bara räcker till begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet, och det inte finns någon fast egendom eller tomträtt, kan bouppteckningen ersättas med en så kallad dödsboanmälan.
En dödsboanmälan görs av socialnämnden, alltså kommunens socialtjänst, i den kommun där den avlidne var folkbokförd, och den lämnas till Skatteverket. Den är avgiftsfri och bör göras inom två månader efter dödsfallet. Förutsättningen är som sagt att tillgångarna inte räcker till mer än begravningen och utgifter kopplade till dödsfallet, och att det inte finns fastighet eller tomträtt. Finns det mer kvar än så, eller är förhållandena komplicerade, ska en vanlig bouppteckning göras i stället. Vänta med att betala räkningar och stoppa autogireringar tills frågan är utredd, eftersom begravningskostnaden har företräde.
Om något saknas eller blir fel
Om det efter registreringen visar sig att en tillgång, en skuld eller en dödsbodelägare har förbisetts, eller att en uppgift varit felaktig, måste bouppteckningen kompletteras. Det görs genom en tilläggsbouppteckning, som följer samma formella regler som den ursprungliga, med två oberoende förrättningsmän, bouppgivarens försäkran och kallelse av delägarna. Tilläggsbouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom en månad från det att felet upptäcktes.
Felaktiga eller ofullständiga bouppteckningar kan skapa problem längre fram, till exempel vid arvstvister eller försäljning av egendom. Det är därför klokt att vara noggrann från början och dubbelkolla att allt stämmer innan den första versionen skickas in.
Är det svårt att göra bouppteckningen själv?
Det är fullt möjligt att göra en bouppteckning själv, men det kräver att du sätter dig in i reglerna. Skatteverket erbjuder en broschyr, blanketter och instruktioner som är till stor hjälp, och det finns även guider på nätet. Många tycker ändå att det känns tryggare att ta hjälp.
Har du gott om tid och ett enkelt dödsbo kan du definitivt prova själv. Men om det finns flera dödsbodelägare, komplicerade tillgångar eller risk för konflikter är det ofta bättre att anlita juridisk hjälp. Tänk på att en bouppteckning som blir underkänd kan försena hela arvskiftet, så det är värt att göra rätt från början.
Bouppteckningen som arkivkälla och släktforskningsguld
Här kommer den sida av bouppteckningen som gör den så värdefull långt efter att dödsboet är avslutat. Bouppteckningsplikt har funnits enligt lag i Sverige sedan 1734, och de bevarade bouppteckningarna hör till det mest givande material en släktforskare kan hitta. De öppnar nämligen en dörr rakt in i en familjs vardag och ekonomi.
En äldre bouppteckning inleds med en ingress som anger datum, vem som förrättade den, den avlidnes namn och ofta dödsdatum, och inte minst en lista över arvingarna, vilket är själva kärnan för släktforskningen. Därefter följer tillgångarna, ofta med fastigheter först och sedan detaljerade listor över möbler, husgeråd, kläder, djur, böcker och annat lösöre. Plötsligt ser du inte bara namn och årtal, utan psalmböcker, kopparkärl och kor. Bouppteckningar är dessutom särskilt värdefulla i forskning om emigranter, eftersom föräldrarnas bouppteckning ofta avslöjar var ett utvandrat barn befann sig.
Var du hittar äldre bouppteckningar
Var en bouppteckning finns avgörs av när den upprättades. Gränsen går vid halvårsskiftet 2001.
- Från och med 1 juli 2001 förvaras bouppteckningarna hos Skatteverket.
- Före 1 juli 2001 finns de hos Riksarkivet, i häradsrätternas, rådhusrätternas och senare tingsrätternas arkiv. Riksarkivet förvarar material ända från 1600-talet fram till 2001.
Hos Riksarkivet är bouppteckningar ett eget ämnesområde i Digitala forskarsalen. En stor del av materialet är digitaliserat, antingen som inskannade volymer eller genom att uppgifter har registrerats i sökbara databaser. Det finns bland annat en bouppteckningsdatabas för en stor del av landet, den äldre serien från 1700-tal till omkring 1860 är till stora delar digital, och bouppteckningarna för perioden 1980 till 2001 är helt digitaliserade. Allt går dock inte att se direkt på nätet, utan vissa delar nås på plats i Riksarkivets läsesalar. Du hittar en samlad ingång via Riksarkivets ämnesområde för bouppteckningar. I storstäderna, som Stockholm, är materialet ofta både äldre och mer detaljerat än på landsbygden.
Hur du beställer en kopia
Bouppteckningar är offentliga handlingar utan sekretess, så vem som helst kan beställa en kopia, även av nyare bouppteckningar. Vart du vänder dig beror på åldern.
- Bouppteckningar från och med 1 juli 2001 beställer du från Skatteverket, enklast via deras e-tjänst för att beställa kopia på bouppteckning.
- Äldre bouppteckningar, fram till 30 juni 2001, beställer du från Riksarkivet via deras beställningsformulär.
För att en bouppteckning ska kunna hittas behöver du ange så exakta uppgifter som möjligt, som namn, födelse- och dödsdatum samt var den avlidne var folkbokförd. Bouppteckningar registrerade mellan 1980 och 30 juni 2001 går att hitta via personnummer. En digital kopia är ofta avgiftsfri, medan en papperskopia eller ett mer omfattande undersökningsuppdrag kan kosta en mindre avgift. En registrerad bouppteckning behöver du ofta visa upp när du ska:
- Avsluta bankkonton i dödsboets namn.
- Sälja eller överlåta en fastighet eller bostadsrätt.
- Avsluta abonnemang eller medlemskap.
- Ha kontakt med Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten.
Börja i ingressen, där du hittar den avlidnes namn, dödsdatum och listan över arvingar, som ofta avslöjar barn, makar och släktrelationer på en gång. Gå sedan vidare till tillgångarna för att förstå familjens villkor. Tänk på att stavningen av namn kunde variera, så prova flera varianter, och sök gärna på en make eller maka om du inte hittar din släkting direkt. Vet du ungefär när och var personen dog kan du leta upp rätt häradsrätt eller rådhusrätt.
Vanliga frågor om bouppteckning
Vad är en bouppteckning?
En bouppteckning är en juridisk handling som förtecknar ett dödsbos tillgångar och skulder vid dödsdagen och visar vilka som är dödsbodelägare. När den registrerats hos Skatteverket fungerar den som dödsboets legitimationshandling och ligger till grund för arvskiftet.
Måste man alltid göra en bouppteckning?
Som huvudregel ja, men om den avlidnes tillgångar bara räcker till begravningskostnader och utgifter med anledning av dödsfallet, och det inte finns fast egendom eller tomträtt, kan bouppteckningen ersättas med en dödsboanmälan som görs av kommunens socialtjänst.
Hur lång tid har man på sig?
Förrättningen ska hållas inom tre månader efter dödsfallet, och den färdiga bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom en månad därefter. Skatteverket sammanfattar det som att bouppteckningen ska vara inne inom fyra månader efter dödsfallet.
Kan man få anstånd?
Ja, du kan ansöka om anstånd med förrättningen, men ansökan måste ha kommit in till Skatteverket inom tre månader efter dödsfallet. Skäl kan vara svårvärderade eller utländska tillgångar, eller att en arvinge är svår att nå. Skatteverket gör en bedömning från fall till fall.
Vem ansvarar för bouppteckningen?
Dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för att bouppteckningen blir gjord. I praktiken är det ofta den som har boets egendom i sin vård som ser till att förrättningen kommer till stånd, och många anlitar en jurist eller begravningsbyrå för själva arbetet.
Vad är en bouppgivare och vad är förrättningsmän?
Bouppgivaren är den som bäst känner till boet och som lämnar uppgifterna och försäkrar att de är riktiga, ofta en efterlevande make, maka eller nära anhörig. Förrättningsmännen är två oberoende personer, som inte är dödsbodelägare, och som intygar att allt antecknats korrekt.
Vad kostar en bouppteckning?
Skatteverket tar inte ut någon registreringsavgift. En enkel bouppteckning du gör själv kan bli nästan gratis, medan en som sköts av jurist ofta hamnar i storleksordningen omkring 5 000 till 20 000 kronor, beroende på hur omfattande boet är. Kostnaderna belastar dödsboet och betalas före arvskiftet.
Vad är en dödsboanmälan?
En dödsboanmälan är en förenklad handling som i vissa fall ersätter bouppteckningen. Den görs av kommunens socialtjänst när tillgångarna bara räcker till begravning och utgifter med anledning av dödsfallet och det saknas fast egendom. Den är avgiftsfri och bör göras inom två månader efter dödsfallet.
Vad händer om något saknas i bouppteckningen?
Då måste den kompletteras med en tilläggsbouppteckning, som följer samma regler som den ursprungliga och ska lämnas in inom en månad från det att felet upptäcktes. Det gäller om en tillgång, en skuld eller en dödsbodelägare har missats, eller om en uppgift varit felaktig.
Kan man göra bouppteckningen själv?
Ja, det går bra, särskilt om dödsboet är enkelt och du har tid att sätta dig in i reglerna. Skatteverket har broschyr, blanketter och instruktioner. Vid flera delägare, komplicerade tillgångar eller risk för konflikt är det ofta tryggare att anlita juridisk hjälp, eftersom en underkänd bouppteckning försenar arvskiftet.
Behöver jag betala arvsskatt?
Nej. Arvsskatten avskaffades 2005, och det finns i dag ingen arvsskatt i Sverige. Bouppteckningen är därför inte längre ett underlag för skatt, utan fyller funktionen som legitimationshandling och som grund för arvskiftet.
Är en bouppteckning offentlig?
Ja. Bouppteckningar är offentliga handlingar utan sekretess, så vem som helst kan beställa en kopia, även av nyare bouppteckningar. Det är just därför de är så användbara i släktforskning och annan personhistorisk forskning.
Var hittar jag äldre bouppteckningar?
Bouppteckningar från och med 1 juli 2001 finns hos Skatteverket. Äldre finns hos Riksarkivet, i häradsrätternas, rådhusrätternas och tingsrätternas arkiv, med material från 1600-talet fram till 2001. Stora delar är digitaliserade och sökbara i Digitala forskarsalen, medan vissa delar nås på plats i läsesal.
Vad kan en gammal bouppteckning berätta för en släktforskare?
Mycket. Ingressen listar arvingarna, vilket avslöjar släktrelationer, och tillgångarna ger detaljerade listor över fastigheter, möbler, husgeråd, kläder, djur och böcker. Det ger en levande bild av en familjs villkor och är särskilt värdefullt i forskning om emigranter.
Hur beställer jag en kopia av en bouppteckning?
För bouppteckningar från och med 1 juli 2001 vänder du dig till Skatteverket, enklast via deras e-tjänst. För äldre bouppteckningar använder du Riksarkivets beställningsformulär. Ange så exakta uppgifter som möjligt, som namn, födelse- och dödsdatum samt folkbokföringsort. En digital kopia är ofta avgiftsfri.
- Skatteverket, Bouppteckning samt Beställ kopia på bouppteckning, om frister, anstånd, avgift och förvaring, skatteverket.se (juni 2026)
- Ärvdabalken 20 kap om bouppteckningsskyldighet, förrättning, förrättningsmän, dödsboanmälan och tilläggsbouppteckning, lagen.nu
- Riksarkivet, ämnesområde och beställning av bouppteckningar (1600-tal till 2001), sok.riksarkivet.se och riksarkivet.se
- Bestämmelser om dödsboanmälan via socialnämnden samt att bouppteckningar saknar sekretess
- Arvsskatten avskaffad 2005; bouppteckningsplikt enligt lag sedan 1734
Läs vidare