Riksarkivet och så utforskar du Sveriges historiska minne 2026

Av
Ulla Lindholm

Publicerad 5 juni 2025
Uppdaterad 9 juni 2026

Riksarkivet är mer än bara dammiga hyllor med gamla papper. Det är ett levande arkiv över Sveriges historia och identitet, där du kan följa spåren av kungar, krig, kärlek, vardagsliv och stora samhällsförändringar. Här finns både handskrivna pergament från medeltiden och digitala bilder från nutiden. Oavsett om du är släktforskare, student, historienörd eller bara nyfiken är Riksarkivet en plats där du kan upptäcka något nytt, eller väldigt gammalt, om Sverige och kanske till och med om dig själv.

Vad är Riksarkivet egentligen?

Riksarkivet är en svensk statlig myndighet som ansvarar för att bevara och tillgängliggöra arkiv från myndigheter, institutioner och enskilda aktörer. Det sorterar under Kulturdepartementet och leds av riksarkivarien. Myndigheten har i uppdrag att se till att viktiga dokument från statens verksamhet, men också från organisationer och privatpersoner, sparas för framtiden.

Men Riksarkivet är inte bara en stor samling dokument, det är också ett kunskapscenter. Hit vänder sig forskare, journalister och privatpersoner för att gräva fram information ur det förflutna. Genom att digitalisera material och erbjuda stöd till kommuner och andra aktörer hjälper Riksarkivet till att göra Sveriges historia tillgänglig för alla.

En lång historia med kungar och katastrofer

Rötterna till Riksarkivet sträcker sig ända tillbaka till medeltiden. Redan på 1200-talet började viktiga dokument sparas, men det var Axel Oxenstierna som 1618 gav arkivet en mer organiserad struktur. Genom sin kansliordning föreskrev han hur det gamla kansliet, alltså Riksarkivet, skulle vara organiserat, och därmed inrättades arkivet formellt som ett självständigt organ inom det kungliga kansliet. Helt fristående ämbetsverk blev Riksarkivet först 1878.

Det gick dock inte alltid som planerat. En stor del av de äldre dokumenten förstördes i den katastrofala slottsbranden 1697 i Stockholm, och särskilt hårt drabbades samlingen av medeltidsdokument. Mellan åren 1713 och 1716 evakuerades de viktigaste handlingarna till Örebro slott på grund av det ryska hotet under det stora nordiska kriget. Trots sådana förluster har mycket bevarats, och ännu mer har tillkommit. När Emil Hildebrand tillträdde som riksarkivarie 1901 genomfördes dessutom en modernisering som fortfarande märks, då beståndet ordnades efter proveniensprincipen.

Landsarkiven och vägen till en samlad myndighet

För att täcka hela Sverige byggdes under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet upp ett nätverk av landsarkiv. De gjorde det enklare för människor i hela landet att komma åt historiska dokument utan att behöva resa till Stockholm. Sammanlagt fanns sju landsarkiv:

• Vadstena, som öppnade först av alla 1899.
• Lund och Uppsala, båda 1903.
• Visby, från 1905.
• Göteborg, från 1911.
• Östersund, från 1928.
• Härnösand, från 1935.

Den 1 januari 2010 gick landsarkiven och Riksarkivet samman i en och samma myndighet. År 2020 genomfördes en omorganisation där landsarkiven upphörde som egna enheter och titeln landsarkivarie försvann, samtidigt som den regionala och den nationella avdelningen fördes samman. Syftet är dock detsamma som tidigare, att bevara vårt gemensamma minne oavsett var i landet du bor. I dag finns Riksarkivet förutom i Stockholm även i Täby och på de tidigare landsarkivorterna.

Riksarkivet och det heraldiska arvet

Om du någon gång har undrat varför en kommun har just det vapen den har, så har Riksarkivet ofta varit inblandat. Efter att Riksheraldikerämbetet lades ned 1953 blev den heraldiska verksamheten en avdelning inom Riksarkivet. Här finns experter som hjälper kommuner, regioner och andra aktörer att ta fram flaggor, vapen och emblem som både följer reglerna och speglar historien. I samband med förändringen ersattes också titeln riksheraldiker av statsheraldiker.

De som arbetar med heraldik här har tillgång till gamla sigill, bilder och beskrivningar, men också konstnärer som kan ge nytt liv åt gamla symboler. Det är en blandning av konst, historia och regelverk som du inte hittar någon annanstans.

Krigsarkivet och den militära historien

En särskild del av Riksarkivet är Krigsarkivet, som bevarar dokument och kartor från det svenska försvaret. Det tillkom redan 1805, i samband med att Fältmätningskårens arkiv upprättades, blev en egen myndighet 1942 och införlivades som en del av Riksarkivet 1995. Här hittar du kartor, ritningar, register över militär personal och annat som berättar om Sveriges militära historia ända från 1500-talet och framåt.

Om du är intresserad av försvarspolitik, gamla regementen eller militära fälttåg är detta en riktig guldgruva. Krigsarkivet har även en egen tillsynsverksamhet för militära myndigheter under Försvarsdepartementet, vilket gör det till ett unikt arkiv i Sverige. Sedan 2020 finns Krigsarkivet i Täby, i lokaler i Arninge.

Svenskt Diplomatarium och Svenskt biografiskt lexikon

Två riktigt spännande verksamheter inom Riksarkivet är Svenskt Diplomatarium och Svenskt biografiskt lexikon. I Svenskt Diplomatarium kan du hitta medeltida dokument från kungar, kloster och borgare, ofta i original och med översättning. Här samlas och tillgängliggörs de svårlästa medeltida texterna. Det digitala registret, Svenskt Diplomatariums huvudkartotek, omfattar uppgifter om över 44 000 medeltidsbrev, och bilderna på breven är fria att använda.

Svenskt biografiskt lexikon är ett annat verktyg, där du kan läsa om personer som haft betydelse för Sveriges historia. Det är perfekt om du vill förstå mer om exempelvis författare, politiker eller vetenskapsmän och de sammanhang de verkade i.

Arkivets äldsta skatter

Riksarkivets allra äldsta material är fascinerande, men det är värt att vara noggrann med fakta. Det äldsta bevarade svenska brevet i original är från mitten av 1160-talet. Här finns också ett skånskt, alltså då danskt, brev från 1130-talet. Ännu äldre är fragment av kasserade pergamentsböcker, så kallade medeltida pergamentomslag, vars äldsta delar är från 1000-talet.

Dessa bokfragment är resterna av uppemot 11 000 olika böcker. Många av dem kom till Sverige utifrån, andra skrevs här i landet, och de flesta var gudstjänstböcker. Bladen återanvändes som omslag kring förvaltningens räkenskaper på 1500-talet och har på så vis bevarats. Det är ett av många exempel på hur historien överlevt på oväntade vägar.

Ett arkiv med enorm bredd

Riksarkivets samlingar är imponerande. Här hittar du allt från medeltida pergament till nutida handlingar från regeringskansliet. Beståndet omfattar omkring 75 hyllmil och växer hela tiden i takt med att nya leveranser kommer in, och därtill finns cirka 130 miljoner digitala bilder.

Det finns brev mellan privatpersoner, handlingar från föreningar och godsarkiv, kartor, fotografier och mycket mer. En stor del är tillgänglig för allmänheten tack vare offentlighetsprincipen, men vissa dokument är sekretessbelagda eller för ömtåliga för direkt hantering. Då kan du ofta få tillgång till en kopia i digital form eller på mikrofilm i stället.

Så använder du Riksarkivet själv

Du behöver inte vara expert för att använda Riksarkivet. Tvärtom. Du kan besöka de digitala tjänsterna och söka efter dokument direkt från din dator eller mobil. En extra fördel är att Riksarkivets digitaliserade handlingar är helt gratis för alla sedan den 1 februari 2018. Här är några sätt du kan använda arkivet på:

• Släktforskning, där du följer din familjs spår genom kyrkoböcker, mantalslängder och andra dokument.
• Forskning, där du skriver uppsats eller artikel med hjälp av förstahandskällor.
• Kommunhistoria, där du undersöker hur din stad eller by såg ut för hundra år sedan.
• Skolprojekt, där du hämtar material till historiearbeten från äkta källor.

Många dokument finns digitaliserade, och det finns personal som kan hjälpa dig att komma igång om du är osäker. Du börjar enklast i Riksarkivets söktjänst Sök i arkiven, och medeltidsbreven hittar du i Svenskt Diplomatariums huvudkartotek.

Digitaliseringen av kulturarvet

Under 2010-talet var Riksarkivet ansvarigt för Digisam, ett arbete som handlade om att samordna digitalisering och bevarande av kulturarvsmaterial. Syftet var att göra vårt kulturarv tillgängligt för alla, oavsett var i landet du befinner dig.

Digisam deltog bland annat i konferenser, samarbetade med andra myndigheter och byggde upp kunskap om hur digitalt material ska hanteras och bevaras. Även om Digisam numera hör till Riksantikvarieämbetet är det tydligt att Riksarkivet fortsatt spelar en central roll i digitaliseringens utveckling.

Så styrs Riksarkivet i dag

Sedan 2008 har Riksarkivet ingen traditionell styrelse, utan verksamheten leds av ett insynsråd med högst fem ledamöter. Organisationen omstrukturerades 2012 till en matrismodell, där olika enheter och funktioner samverkar över avdelningsgränser. Det gör att Riksarkivet kan arbeta mer flexibelt och snabbt anpassa sig till nya utmaningar, till exempel digitalisering och nya former av informationshantering.

Alla förändringar, från den heraldiska avdelningen till arkivverksamhetens omstrukturering, visar att Riksarkivet inte är en stel myndighet utan en levande och föränderlig institution. En plats där historia möter framtid, varje dag, och just därför är det så spännande att själv börja utforska allt som ryms i Riksarkivet.

Vanliga frågor om Riksarkivet