Riksarkivet är mer än bara dammiga hyllor med gamla papper. Det är ett levande arkiv över Sveriges historia och identitet, där du kan följa spåren av kungar, krig, kärlek, vardagsliv och stora samhällsförändringar. Här finns både handskrivna pergament från 900-talet och digitala bilder från nutiden. Oavsett om du är släktforskare, student, historienörd eller bara nyfiken, så är Riksarkivet en plats där du kan upptäcka något nytt – eller väldigt gammalt – om Sverige och kanske till och med om dig själv.
Vad är Riksarkivet egentligen?
Riksarkivet är en svensk statlig myndighet som ansvarar för att bevara och tillgängliggöra arkiv från myndigheter, institutioner och enskilda aktörer. Det sorterar under Kulturdepartementet och leds av riksarkivarien. Myndigheten har i uppdrag att se till att viktiga dokument från statens verksamhet, men också från organisationer och privatpersoner, sparas för framtiden.
Men Riksarkivet är inte bara en stor samling dokument – det är också ett kunskapscenter. Hit vänder sig forskare, journalister och privatpersoner för att gräva fram information ur det förflutna. Genom att digitalisera material och erbjuda stöd till kommuner och andra aktörer, hjälper Riksarkivet till att göra Sveriges historia tillgänglig för alla.
En lång historia med kungar och katastrofer
Rötterna till Riksarkivet sträcker sig ända tillbaka till medeltiden. Redan på 1200-talet började viktiga dokument sparas, men det var Axel Oxenstierna som 1618 gav Riksarkivet en mer organiserad struktur. Han införde en kansliordning som lade grunden till den moderna arkivverksamheten.
Det gick dock inte alltid som planerat. En stor del av de äldre dokumenten förstördes i den tragiska slottsbranden 1697. Därefter har flera flyttar och evakueringar ägt rum, bland annat under det stora nordiska kriget när handlingar flyttades till Örebro slott. Trots sådana förluster har mycket bevarats – och ännu mer har tillkommit.
Riksarkivets landsarkiv – närmare dig än du tror
För att täcka hela Sverige skapades under 1800- och 1900-talen ett nätverk av landsarkiv i bland annat Vadstena, Lund, Uppsala, Göteborg och Östersund. Dessa arkiv gjorde det enklare för lokalbefolkningen att komma åt historiska dokument utan att behöva resa till Stockholm.
Sedan 2010 är alla dessa landsarkiv formellt en del av Riksarkivet. 2020 genomfördes en omorganisation där titeln landsarkivarie försvann, och verksamheten delades upp i nationella och regionala enheter. Men syftet är detsamma: att bevara vårt gemensamma minne, oavsett var i landet du bor.
Riksarkivet och det heraldiska arvet
Om du någon gång har undrat varför en kommun har just det vapnet den har, så har Riksarkivet ofta varit inblandat. Efter att Riksheraldikerämbetet avvecklades 1953 blev den heraldiska verksamheten en del av Riksarkivet. Här finns experter som hjälper kommuner, regioner och andra aktörer att ta fram flaggor, vapen och emblem som både följer reglerna och speglar historien.
De som arbetar med heraldik här har tillgång till gamla sigill, bilder och beskrivningar – men också konstnärer som kan ge nytt liv åt gamla symboler. Det är en spännande blandning av konst, historia och juridik som du inte hittar någon annanstans.
Så använder du Riksarkivet själv
Du behöver inte vara expert för att använda Riksarkivet. Tvärtom! Du kan besöka deras digitala tjänster och söka efter dokument direkt från din dator eller mobil. Här är några sätt du kan använda arkivet på:
- Släktforskning: Följ din familjs spår genom kyrkoböcker, mantalslängder och andra dokument.
- Forskning: Skriv uppsats eller artikel med hjälp av förstahandskällor.
- Kommunhistoria: Undersök hur din stad eller by såg ut för hundra år sedan.
- Skolprojekt: Hämta material till historiearbeten från äkta källor.
Många dokument finns digitaliserade, och det finns personal som kan hjälpa dig att komma igång om du är osäker.
Digitaliseringen av kulturarvet – Digisam och framtiden
Under 2010-talet var Riksarkivet ansvarig för Digisam, ett projekt som handlade om att samordna digitalisering och bevarande av kulturarvsmaterial. Syftet var att göra vårt kulturarv tillgängligt för alla – oavsett var i landet du befinner dig.
Digisam har bland annat deltagit i konferenser, samarbetat med andra myndigheter och byggt upp kunskap kring hur digitalt material ska hanteras och bevaras. Även om Digisam numera hör till Riksantikvarieämbetet, så är det tydligt att Riksarkivet fortsatt spelar en central roll i digitaliseringens utveckling.
Ett arkiv med bredd – från kungliga brev till digitala bilder
Riksarkivets samlingar är imponerande. Här hittar du allt från gamla pergament skrivna i England på 900-talet till nutida handlingar från regeringskansliet. Arkivet består av cirka 75 hyllmil dokument och runt 130 miljoner digitala bilder.
Det finns brev mellan privatpersoner, handlingar från föreningar och godsarkiv, kartor, fotografier och mycket mer. En stor del är tillgänglig för allmänheten tack vare offentlighetsprincipen, men vissa dokument är sekretessbelagda eller för ömtåliga för direkt hantering. Då kan du ofta få tillgång till en kopia i digital form eller mikrofilm.
Krigsarkivet – en militär historia bevarad
En särskild del av Riksarkivet är Krigsarkivet, som bevarar dokument och kartor från svenska försvaret. Det startade redan 1805 och blev en del av Riksarkivet 1995. Här hittar du kartor, ritningar, militärpersonals register och annat som berättar om Sveriges militära historia.
Om du är intresserad av försvarspolitik, gamla regementen eller militära fälttåg, så är detta en riktig guldgruva. Krigsarkivet har även en egen tillsynsverksamhet för militära myndigheter, vilket gör det till ett unikt arkiv i Sverige.
Svenskt Diplomatarium och biografiskt lexikon
Två riktigt spännande verksamheter inom Riksarkivet är Svenskt Diplomatarium och Svenskt biografiskt lexikon. I Diplomatarium kan du hitta medeltida dokument från kungar, kloster och borgare – ofta i original och med översättning. Det är som att läsa direkt ur historien.
Svenskt biografiskt lexikon är ett annat verktyg där du kan läsa om personer som haft betydelse för Sveriges historia. Perfekt om du vill förstå mer om exempelvis författare, politiker eller vetenskapsmän och deras sammanhang.
Så styrs Riksarkivet i dag
Sedan 2008 har Riksarkivet ingen traditionell styrelse, utan verksamheten leds av ett insynsråd med upp till fem ledamöter. Organisationen är uppbyggd enligt en matrismodell där olika enheter och funktioner samverkar över avdelningsgränser. Det gör att Riksarkivet kan arbeta mer flexibelt och snabbt anpassa sig till nya utmaningar – till exempel digitalisering och nya former av informationshantering.
Alla förändringar, från heraldiska avdelningar till arkivverksamhetens omstrukturering, visar att Riksarkivet inte är en stel myndighet utan en levande och föränderlig institution. En plats där historia möter framtid, varje dag.
Och just därför är det så spännande att själv börja utforska allt som ryms i Riksarkivet.