Härnösand är inte längre bara en liten kuststad i Norrland, det är också navet för en av Sveriges mest ambitiösa satsningar på framtidens arkiv. På Saltvik norr om staden har Riksarkivet uppfört norra Europas största och mest klimatsmarta arkivbyggnad, en plats där historia, teknik och hållbarhet möts. Det handlar om ett helt arkivkomplex med plats för cirka 258 000 hyllmeter handlingar, specialbyggt för att skydda Sveriges dokumenterade minnen i många generationer framåt. Bygget invigdes hösten 2025, och för dig som besökare öppnar den nya läsesalen sommaren 2026.
Snabbfakta om Riksarkivet Härnösand
| Plats | Saltvik, norr om Härnösand, vid E4 |
| Storlek | Cirka 33 000 kvadratmeter, femvåningshus |
| Kapacitet | Cirka 258 000 hyllmeter, omkring 26 hyllmil |
| Invigning | 3 oktober 2025 |
| Öppnar för allmänheten | Läsesal 24 augusti 2026 |
| Miljöklass | Miljöbyggnad Guld |
Vad är Riksarkivet i Härnösand och varför är det så speciellt?
Det som gör arkivet unikt handlar om både skala och smarthet. Anläggningen på Saltvikshöjden omfattar en bruksarea på omkring 33 000 kvadratmeter, varav den totala arkivytan är cirka 22 600 kvadratmeter. Av det disponerar Riksarkivet drygt 20 000 kvadratmeter. Det är ett femvåningshus, och till skillnad från det gamla landsarkivet ligger allt ovan jord, huvudsakligen av kostnadsskäl. Med sina cirka 258 000 hyllmeter, alltså omkring 26 hyllmil, är det norra Europas största arkiv.
Allt detta byggs med klimatet i åtanke. Anläggningen är certifierad Miljöbyggnad Guld, vilket gör den till en av Sveriges mest hållbara offentliga byggnader, och solceller på taket bidrar till elförsörjningen. Trots de höga kraven på skydd mot brand, fukt och intrång är byggnaden samtidigt tänkt att vara tillgänglig och öppen för dig som vill utforska historiska handlingar. Bakom satsningen, som har kostat omkring en miljard kronor, står det statliga bolaget Specialfastigheter som fastighetsägare.
Så är byggnaden uppdelad
Det nya arkivet är uppdelat i två tydliga delar. Den bakre delen, där själva arkiven finns, byggs i betong i fem plan, rejält och säkert. Den främre delen, byggd i trä, är mer inbjudande med besöksytor, kontor och en luftig läsesal. Kombinationen av trä och betong symboliserar balansen mellan säkerhet och öppenhet, en byggnad där allmänheten och arkivarier möts och där framtidens behov är inbyggda från start.
Arkitekten Pontus Eriksson på Tengbom har gett huset en tydlig lokal förankring. Den faluröda fasaden anspelar på Ångermanlands röda landskapssten, och interiört är det ljus björk som dominerar. Högst upp i femvåningshuset finns en långsträckt altan med utsikt mot Älandsfjärden. Generalentreprenör för bygget är Peab, och projektledningen har skötts av Rejlers.
Allt samlat på ett ställe och Skatteverket flyttar in
En annan spännande del är att även Skatteverket samlar sina arkiv i byggnaden. Tidigare har deras handlingar varit utspridda på olika platser runt om i landet, men nu samlas materialet under samma tak i Härnösand, och Skatteverket hyr en del av arkiv- och kontorsytan. Det gör inte bara arkivhanteringen smidigare, det förenklar också för dig som privatperson eller forskare att hitta det du söker.
Mittuniversitetet och Härnösands kommun har redan kartlagt vilka nya möjligheter detta innebär. Allt tyder på att det inte bara är ett arkiv som byggts, utan också en kunskapsnod för framtiden.
Därför är Härnösand perfekt som arkivhuvudstad
Härnösand är ingen nykomling i arkivvärlden. Staden, som brukar kallas porten till Höga Kusten, har länge varit ett centrum för arkiv i Norrland, och det är ingen slump att det nya riksarkivet hamnar just här. Vid Arkivcentrum Nord i staden samlas sedan tidigare flera arkiv och verksamheter:
- Föreningsarkivet Västernorrland.
- Härnösands kommunarkiv.
- Landstingsarkivet i Västernorrland.
- Näringslivsarkiv i Norrland (NIN), som belönades med 2025 års näringslivshistoriska pris.
Det gör att staden sjuder av kompetens och intresse för historia, dokumentation och forskning. Som besökare märker du det i läsesalarna, utställningarna och tillgången till både offentliga och privata handlingar.
Riksarkivet Härnösand blir tillgängligt för alla
Du kanske tror att ett arkiv är något för torr forskarverksamhet, men det här är något annat. I den främre delen av byggnaden möts du av moderna lokaler, en rymlig läsesal och ytor där du själv kan ta del av handlingar, bilder och historia, med hjälp av både digital teknik och klassisk pappershantering.
Temperaturen i arkivdelen är strikt kontrollerad till omkring 18 grader med cirka 35 procents luftfuktighet, för att dokumenten ska hålla i generationer. I besöksdelen är tonen desto varmare, här ska det vara enkelt och inspirerande att dyka ner i arkivets skatter.
Området runt arkivet och Saltvik som växer
Byggnaden ligger i ett område som är planlagt som industriområde, precis intill E4 vid den norra infarten till Härnösand. Det gör det enkelt för både privatpersoner och myndigheter att ta sig dit, och det finns gott om plats för framtida expansion. Faktum är att det redan finns en option på att bygga ut anläggningen till ungefär den dubbla kapaciteten, alltså omkring 52 hyllmil.
På andra sidan E4 breder Saltviksområdet ut sig med verkstäder, byggbutiker och högsäkerhetsanstalten Saltvik. Det här är ett område i utveckling, och riksarkivet blir ett naturligt nav.
Hur du kan använda Riksarkivet Härnösand
För dig som är nyfiken på släktforskning, lokalhistoria eller bara vill dyka ner i gamla dokument är det här en guldgruva. I Härnösand förvaras arkiv från Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, material som sträcker sig flera hundra år bakåt i tiden. Härnösand har dessutom blivit känt för avancerad DNA-släktforskning, inte minst genom Peter Sjölund, som bidrog till att lösa det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping med hjälp av släktforskning och DNA-teknik.
Vill du få ut mesta möjliga av ditt besök kan du:
- Förbereda dig via Riksarkivets digitala tjänster online.
- Boka tid i läsesalen för specifika dokument.
- Delta i visningar och föreläsningar om arkiv och historia.
När öppnar det nya arkivet?
Första spadtaget togs 2022, och byggnaden invigdes formellt den 3 oktober 2025. Invigningen förrättades av justitieminister Gunnar Strömmer, som lyfte fram arkivets roll för att säkra samhällsviktig information i kris och krig, något som blivit allt viktigare sedan Riksarkivet 2025 även blev beredskapsmyndighet.
Efter invigningen monterades arkivhyllorna in, och under första halvan av 2026 flyttades materialet på plats. För dig som besökare är det viktigaste datumet den 24 augusti 2026, då den nya läsesalen öppnar för allmänheten. Dagen efter, den 25 augusti, bjuder Riksarkivet in till offentlig invigning och öppet hus, då du själv kan bekanta dig med de nya lokalerna.
Vanliga frågor om Riksarkivet Härnösand
Vad är Riksarkivet Härnösand?
Det är Riksarkivets nya arkivanläggning på Saltvik norr om Härnösand, beskriven som norra Europas största och mest klimatsmarta arkiv. Här bevaras statliga handlingar långsiktigt och säkert.
Hur stort är det nya arkivet?
Byggnaden omfattar cirka 33 000 kvadratmeter och rymmer omkring 258 000 hyllmeter, alltså ungefär 26 hyllmil. Det är ett femvåningshus där allt material förvaras ovan jord.
När öppnar det för allmänheten?
Byggnaden invigdes formellt den 3 oktober 2025. Den nya läsesalen öppnar för allmänheten den 24 augusti 2026, och dagen efter, den 25 augusti, hålls offentlig invigning och öppet hus.
Var ligger byggnaden?
På Saltvikshöjden norr om Härnösand, precis intill E4 vid stadens norra infart, med utsikt mot Älandsfjärden. Läget gör det lätt att ta sig dit.
Vem har byggt det?
Fastighetsägare är det statliga bolaget Specialfastigheter, generalentreprenör är Peab och projektledningen har skötts av Rejlers. Huset är ritat av arkitekten Pontus Eriksson på Tengbom.
Varför är byggnaden gjord av både trä och betong?
Den bakre arkivdelen byggs i betong i fem plan för säkerhet och skydd, medan den främre besöks- och kontorsdelen byggs i trä för en mer inbjudande känsla. Kombinationen speglar balansen mellan säkerhet och öppenhet.
Flyttar Skatteverket in?
Ja. Skatteverket samlar sina tidigare utspridda arkiv i byggnaden och hyr en del av arkiv- och kontorsytan. Det förenklar arkivhanteringen och gör materialet mer samlat.
Är byggnaden klimatsmart?
Ja. Anläggningen är certifierad Miljöbyggnad Guld, en av de högsta miljöklassningarna för offentliga byggnader i Sverige, och solceller på taket bidrar till elförsörjningen.
Hur förvaras dokumenten?
I arkivdelen hålls klimatet strikt kontrollerat, vid omkring 18 grader och cirka 35 procents luftfuktighet, för att handlingarna ska bevaras under mycket lång tid.
Kan arkivet byggas ut?
Ja. Det finns redan en option på att bygga ut anläggningen till ungefär den dubbla kapaciteten, alltså omkring 52 hyllmil, vilket ger utrymme för framtida leveranser.
Vilka andra arkiv finns i Härnösand?
Vid Arkivcentrum Nord finns bland annat Föreningsarkivet Västernorrland, Härnösands kommunarkiv, landstingsarkivet och Näringslivsarkiv i Norrland. Härnösand har länge varit en arkivstad i Norrland.
Kan jag släktforska där?
Ja. I Härnösand förvaras arkiv från Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Staden är också känd för avancerad DNA-släktforskning, bland annat genom Peter Sjölund.
Hur förbereder jag ett besök?
Förbered dig gärna via Riksarkivets digitala tjänster, boka tid i läsesalen för specifika dokument och håll utkik efter visningar och föreläsningar om arkiv och historia.
Vilken roll har Riksarkivet i kris och krig?
Riksarkivet blev 2025 beredskapsmyndighet, vilket innebär ett särskilt ansvar för att säkra samhällsviktig information även i kris och krig. Den nya byggnaden är en del av den satsningen.
- Riksarkivet, om invigningen den 3 oktober 2025, arkivytor och hyllmil samt att läsesalen öppnar sommaren 2026 (riksarkivet.se, juni 2026)
- SVT Nyheter Västernorrland, om bygget som Nordeuropas största arkiv, kostnad, femvåningshus och tidsplan
- Specialfastigheter, om fastighetsägare, entreprenör, arkitekt och Skatteverkets inflyttning
- Mitt Härnösand, om Arkivcentrum Nord, klimatuppgifter och Peter Sjölund
Läs vidare