Letar du efter släkthistoria, gamla kartor eller juridiska dokument? Då är Landsarkivet i Lund en guldgruva. Arkivet rymmer en enorm samling historiska handlingar från södra Sverige och är en ovärderlig källa för både privatpersoner och forskare. Oavsett om du vill gräva i din familjs historia eller bara är nyfiken på en plats finns här mycket att upptäcka. En sak är värd att veta direkt: sedan 2010 är landsarkiven en del av Riksarkivet, så Landsarkivet i Lund heter i dag formellt Riksarkivet i Lund.
Snabbfakta om Landsarkivet i Lund
| Heter i dag | Riksarkivet i Lund, tidigare Landsarkivet i Lund |
| Plats | Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen 20, 224 78 Lund |
| Upptagningsområde | Skåne, Blekinge och Hallands län |
| Innehåll | Kyrkoarkiv, domstolsarkiv, bouppteckningar, kartor med mera |
| Äldsta material | Från 1600-talet och framåt |
| Öppet för | Alla, inte bara forskare |
| På distans | Mycket finns digitaliserat i Digitala forskarsalen |
År 2010 gick de tidigare självständiga landsarkiven upp i Riksarkivet, som blev en enda myndighet. Det innebär att Landsarkivet i Lund i dag formellt heter Riksarkivet i Lund. Verksamheten finns på Arkivcentrum Syd i Lund, en byggnad som delas med bland andra Region Skånes regionarkiv, Lunds universitet och Lunds stadsarkiv. I dagligt tal används båda namnen, men det är samma rika samlingar det handlar om.
Vad arkivet innehåller och vem som kan använda det
Riksarkivet i Lund innehåller allt från domstolsprotokoll till kyrkböcker, bouppteckningar, skolarkiv och en mängd andra handlingar. Här finns material från 1600-talet och framåt, noggrant ordnat och tillgängligt. Bland det du kan hitta märks:
- Kyrkoarkiv, med husförhörslängder, födelse-, vigsel- och dödböcker samt flyttningslängder.
- Domstolsarkiv, alltså protokoll och handlingar från häradsrätter, rådhusrätter och tingsrätter.
- Bouppteckningar upprättade före den 1 juli 2001.
- Skolarkiv, som betyg och elevförteckningar.
- Kartor och lantmäterihandlingar som visar hur marken delats och brukats.
- Handlingar från statlig förvaltning i regionen, samt arkiv från företag, föreningar och privatpersoner.
Du behöver inte vara forskare eller historiker för att få tillgång till materialet, eftersom arkivet är öppet för alla. På plats kan du dessutom få hjälp av arkivpersonalen, som kan hur allt är ordnat. Även om det känns överväldigande i början kommer du snabbt in i det. Och om du inte kan ta dig till Lund är stora delar av materialet digitaliserat och sökbart i Riksarkivets digitala forskarsal.
Upptagningsområde: Skåne, Blekinge och Halland
Varje landsarkiv ansvarade historiskt för en viss del av landet, och Landsarkivet i Lund har sitt upptagningsområde i de tre sydligaste länen, alltså Skåne, Blekinge och Halland. Det är där de myndigheter, församlingar och domstolar funnits vars handlingar bevaras här. Forskar du om personer eller platser i södra Sverige är det därför ofta Lund du ska vända dig till.
Eftersom landsarkiven i dag ingår i Riksarkivet hänger allt ihop i ett gemensamt nät. Letar du efter material från en annan landsända finns det hos någon av Riksarkivets övriga läsesalar och depåer, och du söker i hela beståndet via samma ingångar på nätet.
Att området har en delvis dansk historia märks i de äldsta handlingarna. Skåne, Blekinge och Halland blev svenska först på 1600-talet, och systematisk svensk kyrkobokföring kom igång på allvar mot slutet av det seklet. Det förklarar varför mycket av det äldsta materialet börjar just då. För den som forskar långt bak i tiden i de sydligaste landskapen är det bra att känna till, eftersom förutsättningarna skiljer sig från landet i övrigt.
Så söker du i arkivet på ett smart sätt
Att söka i arkiv är lite av en konst. Det handlar inte om att skriva in ett namn i en sökruta och få svar direkt, utan om att veta vilken typ av handling du är ute efter, från vilken tid och från vilket geografiskt område. Med lite förberedelse blir det betydligt enklare:
- Ha så mycket grundinformation som möjligt innan du börjar, som namn, ort, datum och yrke.
- Använd flera stavningsvarianter av ett efternamn, eftersom stavningen har förändrats genom åren.
- Kolla bouppteckningar, som kan ge ledtrådar till släktskap och egendom.
- Titta i domstolsprotokoll om du letar efter tvister eller fastighetsuppgifter.
- Glöm inte kyrkböckerna, som ofta är själva grunden för släktforskning.
Du söker i arkivens förteckningar via Nationella arkivdatabasen, NAD, och tar del av digitaliserat material i Riksarkivets digitala forskarsal, som du når via Riksarkivets söktjänst. Är du osäker på hur du ska börja går det bra att boka tid för handledning, och arkivarierna visar gärna hur du söker effektivt.
Kyrkböcker och folkräkningar för släktforskning
Ett av de mest populära användningsområdena är släktforskning, och här är kyrkböckerna oumbärliga. De innehåller födelse-, vigsel- och dödsnotiser, liksom husförhörslängder som visar var folk bodde och vilka som ingick i hushållet. Några särskilt användbara delar:
- Husförhörslängder fördes av prästen och visar vilka som bodde i ett hushåll under en period, med namn, födelsedatum, yrke och ibland kunskaper i kristendom.
- Födelseböcker ger födelsedatum, föräldrarnas namn och ofta födelseort, och är ofta första steget när du följer en släktlinje bakåt.
- Flyttningslängder visar när en person flyttade in i eller ut ur en församling, så att du kan följa rörelser mellan orter.
- Folkräkningar är sammanställningar över befolkningen vid olika tidpunkter, användbara för att bekräfta uppgifter och se yrken, hushåll och bostadsort.
Genom att kombinera flera källor får du en helhetsbild av din släkt och deras liv, inte bara namn och datum. En uppgift i en källa leder ofta vidare till nästa, och det är just växelspelet mellan kyrkböcker, bouppteckningar och folkräkningar som gör släktforskningen så givande.
Kartor, fastigheter och byars historia
För dig som är intresserad av hur landskapet såg ut förr, eller vill veta mer om ett hus eller en gård, är historiska kartor och fastighetshandlingar en guldgruva. I arkiven kan du hitta lantmäterikartor med handskrivna anteckningar, kartor från skiftesreformerna och akter som visar hur marken delats och brukats. Många kartor är dessutom konstverk i sig, med färger och detaljer som gör historien levande, och du kan jämföra gamla och nya kartor för att se hur ett område förändrats. Skiftesreformerna satte djupa spår just i Skåne, där enskiftet tog sin början, vilket gör skifteskartorna särskilt intressanta i det här arkivet.
Vill du veta mer om en viss fastighet kan olika handlingstyper vara till hjälp, även om de kan finnas på olika håll i arkiven:
- Lagfarts- och inteckningshandlingar från det äldre inskrivningsväsendet.
- Servitutshandlingar som rör rättigheter mellan fastigheter.
- Taxeringsuppgifter som speglar fastigheters värde.
- Gårdshandlingar och kartakter.
En del av det historiska kartmaterialet finns också i Lantmäteriets egen tjänst Historiska kartor, så det kan löna sig att söka på båda hållen. Att hitta de här dokumenten är ett sätt att bokstavligen gå i dina förfäders fotspår och förstå mer om platsen där du bor i dag.
Sekretess, vad du får läsa och inte
De flesta äldre handlingar i arkivet är offentliga och fria att ta del av, vilket är hela poängen med offentlighetsprincipen. Men allt är inte öppet, och det är viktigt att känna till.
Vissa handlingar innehåller känsliga personuppgifter och omfattas av sekretess. För uppgifter inom hälso- och sjukvården, som patientjournaler, gäller sekretess i 70 år enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det betyder att en journal som är yngre än 70 år normalt inte lämnas ut utan en sekretessprövning, och ofta krävs samtycke från den berörda personen eller dess närstående. Tänk också på att många patientjournaler förvaras hos regionarkivet, inte hos Riksarkivet. Får du avslag på en begäran har du rätt till ett skriftligt beslut som kan överklagas.
Samma försiktighet gäller en del andra handlingar med uppgifter om enskildas personliga förhållanden, exempelvis vissa sociala akter. Uppgifter om personer som kan vara i livet hanteras särskilt varsamt, bland annat med hänsyn till dataskyddsreglerna. När materialet är tillräckligt gammalt blir det däremot fritt, och just därför är arkiven en så rik källa för historisk forskning och släktforskning.
Ovanliga och oväntade fynd
Förutom de vanliga kyrkböckerna och domstolshandlingarna finns en hel del oväntat att hitta. Dokumenten är inte bara torra fakta, utan berättar ofta historier. Ett brev mellan två syskon, en beskrivning av en rättsprocess eller ett skolbetyg från 1800-talet ger liv åt historien. Bland mindre kända handlingstyper finns:
- Häradsrätternas protokoll, om du letar efter tvister eller rättsprocesser.
- Skolarkiv och betyg.
- Fattigvårds- och socialvårdshandlingar, som dock kan omfattas av sekretess.
- Militärakter och mönsterrullor.
- Emigrantrelaterade handlingar som kan visa spåren av en utvandring.
- Äldre sjukhus- och hospitalhandlingar, som omfattas av samma 70-åriga sekretess som andra vårduppgifter.
Mycket av detta finns sparat och bevarat. Det gäller bara att veta var man ska leta, och här är arkivpersonalen och arkivförteckningarna i NAD en stor hjälp.
Planera ett besök
Om du planerar att besöka Riksarkivet i Lund är det smart att förbereda dig. Arkivet finns på Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen 20, 224 78 Lund, i stadsdelen Gastelyckan i sydöstra Lund. Stadsbuss nummer 5 går till hållplatsen Arkivcentrum Syd, och det finns avgiftsfria parkeringsplatser för besökare. Du hittar aktuell information inför besöket hos Riksarkivet om läsesalen i Lund och om byggnaden hos Arkivcentrum Syd.
Läsesalen är öppen på vardagar, men kontrollera alltid tiderna på webbplatsen innan du åker, eftersom de kan ändras. Så här får du ut mest av besöket:
- Ta reda på så mycket du kan i förväg, som namn, orter och årtal, så att du snabbt kommer igång.
- Sök fram handlingarna i Nationella arkivdatabasen, NAD, och förboka gärna det du vill se, så att materialet finns framme när du kommer.
- Tänk på att framtagning av handlingar sker under bestämda tider, normalt på förmiddagen och en bit in på eftermiddagen.
- Väl på plats kan du få hjälp av arkivpersonalen och sitta och arbeta i läsesalen.
Beställa kopior
Vill du ta med dig något hem går det att beställa kopior av handlingar, både digitala och utskrivna. Du kan exempelvis få ett kartutdrag i färg eller kopior ur en kyrkbok. Äldre bouppteckningar, alltså de som upprättades före den 1 juli 2001, beställer du enklast via ett formulär på Riksarkivets webbplats, och då behöver du inte själv lista ut exakt vilket arkiv som förvarar handlingen.
Kan du inte ta dig till Lund är detta ofta lösningen, eftersom mycket går att få hem på distans. För material som omfattas av sekretess görs först en prövning, och vid avslag har du rätt till ett beslut som kan överklagas.
Mycket av materialet är redan digitaliserat och sökbart i Riksarkivets digitala forskarsal. Det lönar sig nästan alltid att börja där, eftersom du då kan göra grovjobbet hemifrån och spara besöket till det som bara finns på papper. Notera arkivbeteckningar och volymnummer på det du vill se, så går framtagningen i läsesalen snabbare. Och tveka inte att höra av dig till arkivet i förväg om du är osäker, en kort fråga kan spara mycket tid på plats.
Vanliga frågor om Landsarkivet i Lund
Vad är Landsarkivet i Lund?
Landsarkivet i Lund är det regionala statliga arkivet för södra Sverige, med handlingar från 1600-talet och framåt. Det innehåller bland annat kyrkoarkiv, domstolsarkiv, bouppteckningar och kartor, och är öppet för alla. Sedan 2010 är det en del av Riksarkivet och heter i dag formellt Riksarkivet i Lund.
Heter det Landsarkivet eller Riksarkivet i Lund?
Båda namnen syftar på samma arkiv. När landsarkiven gick upp i Riksarkivet 2010 blev Landsarkivet i Lund formellt Riksarkivet i Lund. I dagligt tal och i äldre hänvisningar lever namnet Landsarkivet i Lund kvar, men det är samma verksamhet och samma samlingar.
Vilket område täcker Landsarkivet i Lund?
Upptagningsområdet är de tre sydligaste länen, alltså Skåne, Blekinge och Halland. Det är handlingar från myndigheter, församlingar och domstolar i dessa län som bevaras här. För andra delar av landet vänder du dig till någon av Riksarkivets övriga läsesalar.
Var ligger arkivet?
Arkivet finns på Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen 20, 224 78 Lund, i stadsdelen Gastelyckan i sydöstra Lund. Byggnaden delas med bland andra Region Skånes regionarkiv, Lunds universitet och Lunds stadsarkiv. Stadsbuss nummer 5 går dit, och det finns parkering för besökare.
Vad innehåller arkivet?
Här finns kyrkoarkiv med husförhörslängder och födelse-, vigsel- och dödböcker, domstolsarkiv, bouppteckningar upprättade före 1 juli 2001, skolarkiv, kartor och lantmäterihandlingar, samt arkiv från företag, föreningar och privatpersoner. Materialet sträcker sig från 1600-talet och framåt.
Måste jag vara forskare för att använda arkivet?
Nej. Arkivet är öppet för alla, oavsett om du är professionell forskare eller bara nyfiken på din släkt eller din hembygd. På plats kan du få hjälp av arkivpersonalen, och det går också att boka tid för handledning om du är osäker på hur du ska börja.
Kan jag söka i materialet hemifrån?
Ja, stora delar är digitaliserade och sökbara i Riksarkivets digitala forskarsal. Du söker i arkivens förteckningar via Nationella arkivdatabasen, NAD, och kan ta del av mycket digitaliserat material direkt på nätet, även om en del bara finns på papper på plats.
Hur söker jag effektivt i arkivet?
Börja med så mycket grundinformation som möjligt, som namn, ort, datum och yrke. Prova flera stavningar av efternamn, eftersom stavningen varierat över tid. Kombinera källor som kyrkböcker, bouppteckningar och folkräkningar, och använd NAD för att hitta rätt arkiv och volym.
Kan jag läsa patientjournaler där?
Patientjournaler och andra vårduppgifter omfattas av sekretess i 70 år, så journaler yngre än så lämnas normalt inte ut utan en prövning, och ofta krävs samtycke. Tänk också på att många patientjournaler förvaras hos regionarkivet snarare än hos Riksarkivet.
Var hittar jag äldre bouppteckningar?
Bouppteckningar som upprättades före den 1 juli 2001 finns hos Riksarkivet, och därmed i Lund för de tre sydliga länen. De beställs enklast via ett formulär på Riksarkivets webbplats. Nyare bouppteckningar, från 1 juli 2001, finns hos Skatteverket.
Finns kyrkböckerna i Lund?
Kyrkoarkiven för församlingarna i Skåne, Blekinge och Halland förvaras vid Riksarkivet i Lund. En stor del är dessutom digitaliserad och går att läsa i Digitala forskarsalen, så du kan ofta ta del av husförhörslängder och födelseböcker direkt hemifrån.
Hur planerar jag ett besök?
Ta reda på så mycket du kan i förväg och sök fram handlingarna i NAD, gärna med förbokning så att materialet finns framme. Kontrollera öppettiderna på webbplatsen, eftersom framtagning sker under vissa tider. Väl på plats kan du få hjälp av arkivpersonalen i läsesalen.
Kan jag beställa kopior?
Ja, du kan beställa kopior av handlingar, både digitala och utskrivna, exempelvis ett kartutdrag i färg eller sidor ur en kyrkbok. Äldre bouppteckningar beställs via formulär på Riksarkivets webbplats. För handlingar med sekretess görs först en prövning.
Vad gör jag om jag inte kan ta mig till Lund?
Mycket går att lösa på distans. Stora delar av materialet finns i Digitala forskarsalen, och du kan beställa kopior hem. Du kan också kontakta Riksarkivets kundtjänst för hjälp med en beställning eller en fråga om var en viss handling finns.
- Riksarkivet, om Riksarkivet i Lund och läsesalen, upptagningsområde Skåne, Blekinge och Halland samt besök och beställning, riksarkivet.se och sok.riksarkivet.se (juni 2026)
- Arkivcentrum Syd, om byggnaden, läsesal och praktiska uppgifter, arkivcentrumsyd.se
- Att landsarkiven blev en del av Riksarkivet 2010 samt att Arkivcentrum Syd delas av flera arkivinstitutioner
- Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap 1 § om 70 års sekretess för vårduppgifter, samt regionarkivens information om patientjournaler
- Att bouppteckningar före 1 juli 2001 förvaras hos Riksarkivet, och att historiska kartor även finns via Lantmäteriets tjänst Historiska kartor
Läs vidare