Födelse- och dopbok
Kyrkbok med dop- och födelseuppgifter, en av huvudkyrkböckerna.
Vad betyder Födelse- och dopbok?
Födelse- och dopboken (även kallad dopbok eller födelsebok) registrerar dop, och från 1860-talet även födelser. Före dess noterades ofta bara dopdatumet eftersom dopet ansågs viktigare än det biologiska födelseögonblicket. Boken innehåller barnets namn, föräldrarnas namn och yrke, samt fadderlista. Den är en grundsten i svensk släktforskning.
När och var användes termen?
Födelse- och dopbok är ett centralt begrepp för dig som forskar i svenska arkiv. Begreppet hänger samman med flera andra arkivinstitutioner, dokumenttyper eller samhällsföreteelser som man stöter på vid systematisk forskning.
Termen användes huvudsakligen under perioden 1686-1991. Detta är typiskt för de svenska folkbokföringshandlingarna som fördes av prästerskapet från 1686 fram till 1991 då folkbokföringen flyttades till Skatteverket.
Var hittar du Födelse- och dopbok i arkiven?
Begreppet Födelse- och dopbok hör hemma inom den svenska arkivterminologin och möter dig när du:
- Söker handlingar i Nationell ArkivDatabas (NAD) och behöver förstå arkivbildare och dokumentstruktur.
- Läser i Digitala forskarsalen och behöver veta vilken typ av handling du har framför dig.
- Bedriver djupare arkivforskning där förståelse av arkivinstitutioner, dokumenttyper och samhällsstrukturen är central.
- Vill förstå sammanhanget mellan olika arkivkällor och varför de utformades som de gjorde.
Centrala begrepp som detta är värda att lägga på minnet - de hjälper dig att navigera mer effektivt i arkiven och tolka handlingar i sitt rätta sammanhang.
Exempel ur källmaterial
I praktisk arkivforskning återkommer Födelse- och dopbok när du söker handlingar, läser arkivförteckningar eller försöker förstå sammanhanget bakom en specifik handling. Att förstå centrala begrepp som detta hjälper dig att hitta rätt handlingar och tolka dem korrekt.
Vanliga frågor om Födelse- och dopbok
Vad betyder Födelse- och dopbok?
Födelse- och dopboken (även kallad dopbok eller födelsebok) registrerar dop, och från 1860-talet även födelser. Före dess noterades ofta bara dopdatumet eftersom dopet ansågs viktigare än det biologiska födelseögonblicket. Boken innehåller barnets namn, föräldrarnas namn och yrke, samt fadderlista. Den är en grundsten i svensk släktforskning.
Var hittar jag Födelse- och dopbok i arkiven?
Begreppet Födelse- och dopbok möter du i Nationell ArkivDatabas (NAD), Digitala forskarsalen och i arkivförteckningar när du söker svenska handlingar.
När användes termen Födelse- och dopbok?
Termen Födelse- och dopbok användes huvudsakligen under perioden 1686-1991. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Centrala arkivbegrepp är värda att lägga tid på att förstå - de gör all framtida arkivforskning lättare och mer effektiv.
- När du söker i NAD eller Digitala forskarsalen, använd rätt terminologi i sökrutorna - det ger bättre träffar.
- Många begrepp hänger ihop med varandra. Att förstå sammanhanget mellan olika arkivinstitutioner och dokumenttyper hjälper dig att hitta dolda källor.
- Riksarkivets webbplats har bra introduktioner till de viktigaste arkivbegreppen och dokumenttyperna.