Helgonkalender
Kyrkokalender med helgondagar som användes för datering före gregorianska reformen.
Vad betyder Helgonkalender?
Helgonkalendern är kyrkans almanacka där varje dag på året är förknippad med ett eller flera helgon. Före 1700-talet daterade präster och allmoge ofta händelser med helgondagar ("Mårtensafton", "S:t Olofs dag", "Mariadagen") istället för med kalenderdatum. Detta krävde att den läsande kände till helgonkalendern. Efter 1753 års gregorianska reform och 1700-talets allmänna kalenderspridning blev kalenderdatum standard, men helgonnamnen lever kvar i bondepraktikan och i kyrkliga sammanhang.
När och var användes termen?
Helgonkalender är ett centralt begrepp för dig som forskar i svenska arkiv. Begreppet hänger samman med flera andra arkivinstitutioner, dokumenttyper eller samhällsföreteelser som man stöter på vid systematisk forskning.
Termen användes huvudsakligen under perioden medeltiden-1700-talet. Detta innebär att termen är välbelagd i de äldsta bevarade handlingarna och dyker upp långt före den allmänna folkbokföringen tog form 1686.
Var hittar du Helgonkalender i arkiven?
Begreppet Helgonkalender hör hemma inom den svenska arkivterminologin och möter dig när du:
- Söker handlingar i Nationell ArkivDatabas (NAD) och behöver förstå arkivbildare och dokumentstruktur.
- Läser i Digitala forskarsalen och behöver veta vilken typ av handling du har framför dig.
- Bedriver djupare arkivforskning där förståelse av arkivinstitutioner, dokumenttyper och samhällsstrukturen är central.
- Vill förstå sammanhanget mellan olika arkivkällor och varför de utformades som de gjorde.
Centrala begrepp som detta är värda att lägga på minnet - de hjälper dig att navigera mer effektivt i arkiven och tolka handlingar i sitt rätta sammanhang.
Exempel ur källmaterial
I praktisk arkivforskning återkommer Helgonkalender när du söker handlingar, läser arkivförteckningar eller försöker förstå sammanhanget bakom en specifik handling. Att förstå centrala begrepp som detta hjälper dig att hitta rätt handlingar och tolka dem korrekt.
Vanliga frågor om Helgonkalender
Vad betyder Helgonkalender?
Helgonkalendern är kyrkans almanacka där varje dag på året är förknippad med ett eller flera helgon. Före 1700-talet daterade präster och allmoge ofta händelser med helgondagar ("Mårtensafton", "S:t Olofs dag", "Mariadagen") istället för med kalenderdatum. Detta krävde att den läsande kände till helgonkalendern. Efter 1753 års gregorianska reform och 1700-talets allmänna kalenderspridning blev kalenderdatum standard, men helgonnamnen lever kvar i bondepraktikan och i kyrkliga sammanhang.
Var hittar jag Helgonkalender i arkiven?
Begreppet Helgonkalender möter du i Nationell ArkivDatabas (NAD), Digitala forskarsalen och i arkivförteckningar när du söker svenska handlingar.
När användes termen Helgonkalender?
Termen Helgonkalender användes huvudsakligen under perioden medeltiden-1700-talet. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Centrala arkivbegrepp är värda att lägga tid på att förstå - de gör all framtida arkivforskning lättare och mer effektiv.
- När du söker i NAD eller Digitala forskarsalen, använd rätt terminologi i sökrutorna - det ger bättre träffar.
- Många begrepp hänger ihop med varandra. Att förstå sammanhanget mellan olika arkivinstitutioner och dokumenttyper hjälper dig att hitta dolda källor.
- Riksarkivets webbplats har bra introduktioner till de viktigaste arkivbegreppen och dokumenttyperna.