Bouppteckning
Förteckning över en avlidens tillgångar och skulder, lagstadgad efter dödsfall.
Vad betyder Bouppteckning?
Bouppteckning är en formell förteckning över en avliden persons hela kvarlåtenskap (tillgångar och skulder) som enligt 1734 års lag skulle upprättas inom 90 dagar efter dödsfallet. Den ligger till grund för arvskifte och - fram till 2005 - arvsskatten. Bouppteckningarna registrerades vid häradsrätt eller rådhusrätt och är en oerhört värdefull källa för släkt- och socialhistorisk forskning eftersom de detaljerar både familjeförhållanden och ekonomi.
När och var användes termen?
Bouppteckning är ett centralt begrepp för dig som forskar i svenska arkiv. Begreppet hänger samman med flera andra arkivinstitutioner, dokumenttyper eller samhällsföreteelser som man stöter på vid systematisk forskning.
Termen användes huvudsakligen under perioden 1734-idag. Detta är typiskt för de svenska folkbokföringshandlingarna som fördes av prästerskapet från 1686 fram till 1991 då folkbokföringen flyttades till Skatteverket.
Var hittar du Bouppteckning i arkiven?
Begreppet Bouppteckning hör hemma inom den svenska arkivterminologin och möter dig när du:
- Söker handlingar i Nationell ArkivDatabas (NAD) och behöver förstå arkivbildare och dokumentstruktur.
- Läser i Digitala forskarsalen och behöver veta vilken typ av handling du har framför dig.
- Bedriver djupare arkivforskning där förståelse av arkivinstitutioner, dokumenttyper och samhällsstrukturen är central.
- Vill förstå sammanhanget mellan olika arkivkällor och varför de utformades som de gjorde.
Centrala begrepp som detta är värda att lägga på minnet - de hjälper dig att navigera mer effektivt i arkiven och tolka handlingar i sitt rätta sammanhang.
Exempel ur källmaterial
I praktisk arkivforskning återkommer Bouppteckning när du söker handlingar, läser arkivförteckningar eller försöker förstå sammanhanget bakom en specifik handling. Att förstå centrala begrepp som detta hjälper dig att hitta rätt handlingar och tolka dem korrekt.
Vanliga frågor om Bouppteckning
Vad betyder Bouppteckning?
Bouppteckning är en formell förteckning över en avliden persons hela kvarlåtenskap (tillgångar och skulder) som enligt 1734 års lag skulle upprättas inom 90 dagar efter dödsfallet. Den ligger till grund för arvskifte och - fram till 2005 - arvsskatten. Bouppteckningarna registrerades vid häradsrätt eller rådhusrätt och är en oerhört värdefull källa för släkt- och socialhistorisk forskning eftersom de detaljerar både familjeförhållanden och ekonomi.
Var hittar jag Bouppteckning i arkiven?
Begreppet Bouppteckning möter du i Nationell ArkivDatabas (NAD), Digitala forskarsalen och i arkivförteckningar när du söker svenska handlingar.
När användes termen Bouppteckning?
Termen Bouppteckning användes huvudsakligen under perioden 1734-idag. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Centrala arkivbegrepp är värda att lägga tid på att förstå - de gör all framtida arkivforskning lättare och mer effektiv.
- När du söker i NAD eller Digitala forskarsalen, använd rätt terminologi i sökrutorna - det ger bättre träffar.
- Många begrepp hänger ihop med varandra. Att förstå sammanhanget mellan olika arkivinstitutioner och dokumenttyper hjälper dig att hitta dolda källor.
- Riksarkivets webbplats har bra introduktioner till de viktigaste arkivbegreppen och dokumenttyperna.