Dödbok / Död- och begravningsbok
Kyrkbok med uppgifter om dödsfall och begravningar i en församling.
Vad betyder Dödbok / Död- och begravningsbok?
Dödboken (eller död- och begravningsboken) är en av huvudkyrkböckerna som enligt 1686 års kyrkolag skulle föras av varje församling. Den innehåller dödsdatum, begravningsdatum, namn, ålder, dödsorsak och ibland levnadsbeskrivning. Före 1860-talet registrerades ofta bara de som begravdes i vigd jord, vilket innebär att självmördare, avrättade och oavsuna ibland saknas. Dödböckerna fördes till 1991 då de digitaliserades.
När och var användes termen?
Dödbok / Död- och begravningsbok är ett centralt begrepp för dig som forskar i svenska arkiv. Begreppet hänger samman med flera andra arkivinstitutioner, dokumenttyper eller samhällsföreteelser som man stöter på vid systematisk forskning.
Termen användes huvudsakligen under perioden 1686-1991. Detta är typiskt för de svenska folkbokföringshandlingarna som fördes av prästerskapet från 1686 fram till 1991 då folkbokföringen flyttades till Skatteverket.
Var hittar du Dödbok / Död- och begravningsbok i arkiven?
Begreppet Dödbok / Död- och begravningsbok hör hemma inom den svenska arkivterminologin och möter dig när du:
- Söker handlingar i Nationell ArkivDatabas (NAD) och behöver förstå arkivbildare och dokumentstruktur.
- Läser i Digitala forskarsalen och behöver veta vilken typ av handling du har framför dig.
- Bedriver djupare arkivforskning där förståelse av arkivinstitutioner, dokumenttyper och samhällsstrukturen är central.
- Vill förstå sammanhanget mellan olika arkivkällor och varför de utformades som de gjorde.
Centrala begrepp som detta är värda att lägga på minnet - de hjälper dig att navigera mer effektivt i arkiven och tolka handlingar i sitt rätta sammanhang.
Exempel ur källmaterial
I praktisk arkivforskning återkommer Dödbok / Död- och begravningsbok när du söker handlingar, läser arkivförteckningar eller försöker förstå sammanhanget bakom en specifik handling. Att förstå centrala begrepp som detta hjälper dig att hitta rätt handlingar och tolka dem korrekt.
Vanliga frågor om Dödbok / Död- och begravningsbok
Vad betyder Dödbok / Död- och begravningsbok?
Dödboken (eller död- och begravningsboken) är en av huvudkyrkböckerna som enligt 1686 års kyrkolag skulle föras av varje församling. Den innehåller dödsdatum, begravningsdatum, namn, ålder, dödsorsak och ibland levnadsbeskrivning. Före 1860-talet registrerades ofta bara de som begravdes i vigd jord, vilket innebär att självmördare, avrättade och oavsuna ibland saknas. Dödböckerna fördes till 1991 då de digitaliserades.
Var hittar jag Dödbok / Död- och begravningsbok i arkiven?
Begreppet Dödbok / Död- och begravningsbok möter du i Nationell ArkivDatabas (NAD), Digitala forskarsalen och i arkivförteckningar när du söker svenska handlingar.
När användes termen Dödbok / Död- och begravningsbok?
Termen Dödbok / Död- och begravningsbok användes huvudsakligen under perioden 1686-1991. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Centrala arkivbegrepp är värda att lägga tid på att förstå - de gör all framtida arkivforskning lättare och mer effektiv.
- När du söker i NAD eller Digitala forskarsalen, använd rätt terminologi i sökrutorna - det ger bättre träffar.
- Många begrepp hänger ihop med varandra. Att förstå sammanhanget mellan olika arkivinstitutioner och dokumenttyper hjälper dig att hitta dolda källor.
- Riksarkivets webbplats har bra introduktioner till de viktigaste arkivbegreppen och dokumenttyperna.