Fastan / Stora fastan
Fyrtiodagig förberedelsetid före påsk med traditionellt fastande.
Vad betyder Fastan / Stora fastan?
Fastan är de fyrtio dagarna mellan askonsdagen och påsk (söndagarna räknas inte). Tiden är en förberedelse inför påsken och innebar i traditionell kristendom avstående från kött och festligheter. I Sverige avtog det praktiska fastandet efter reformationen, men termerna och datumen lever kvar i kyrkokalendern. Söndagarna i fastan har latinska namn (Invocavit, Reminiscere, Oculi, Laetare, Judica).
När och var användes termen?
Fastan / Stora fastan är ett centralt begrepp för dig som forskar i svenska arkiv. Begreppet hänger samman med flera andra arkivinstitutioner, dokumenttyper eller samhällsföreteelser som man stöter på vid systematisk forskning.
Termen användes huvudsakligen under perioden kristen tid. Detta är typiskt för de svenska folkbokföringshandlingarna som fördes av prästerskapet från 1686 fram till 1991 då folkbokföringen flyttades till Skatteverket.
Var hittar du Fastan / Stora fastan i arkiven?
Begreppet Fastan / Stora fastan hör hemma inom den svenska arkivterminologin och möter dig när du:
- Söker handlingar i Nationell ArkivDatabas (NAD) och behöver förstå arkivbildare och dokumentstruktur.
- Läser i Digitala forskarsalen och behöver veta vilken typ av handling du har framför dig.
- Bedriver djupare arkivforskning där förståelse av arkivinstitutioner, dokumenttyper och samhällsstrukturen är central.
- Vill förstå sammanhanget mellan olika arkivkällor och varför de utformades som de gjorde.
Centrala begrepp som detta är värda att lägga på minnet - de hjälper dig att navigera mer effektivt i arkiven och tolka handlingar i sitt rätta sammanhang.
Exempel ur källmaterial
I praktisk arkivforskning återkommer Fastan / Stora fastan när du söker handlingar, läser arkivförteckningar eller försöker förstå sammanhanget bakom en specifik handling. Att förstå centrala begrepp som detta hjälper dig att hitta rätt handlingar och tolka dem korrekt.
Vanliga frågor om Fastan / Stora fastan
Vad betyder Fastan / Stora fastan?
Fastan är de fyrtio dagarna mellan askonsdagen och påsk (söndagarna räknas inte). Tiden är en förberedelse inför påsken och innebar i traditionell kristendom avstående från kött och festligheter. I Sverige avtog det praktiska fastandet efter reformationen, men termerna och datumen lever kvar i kyrkokalendern. Söndagarna i fastan har latinska namn (Invocavit, Reminiscere, Oculi, Laetare, Judica).
Var hittar jag Fastan / Stora fastan i arkiven?
Begreppet Fastan / Stora fastan möter du i Nationell ArkivDatabas (NAD), Digitala forskarsalen och i arkivförteckningar när du söker svenska handlingar.
När användes termen Fastan / Stora fastan?
Termen Fastan / Stora fastan användes huvudsakligen under perioden kristen tid. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Centrala arkivbegrepp är värda att lägga tid på att förstå - de gör all framtida arkivforskning lättare och mer effektiv.
- När du söker i NAD eller Digitala forskarsalen, använd rätt terminologi i sökrutorna - det ger bättre träffar.
- Många begrepp hänger ihop med varandra. Att förstå sammanhanget mellan olika arkivinstitutioner och dokumenttyper hjälper dig att hitta dolda källor.
- Riksarkivets webbplats har bra introduktioner till de viktigaste arkivbegreppen och dokumenttyperna.