Jordeböcker
Statliga register över alla skattepliktiga gårdar med mantal och skatteförmåga.
Vad betyder Jordeböcker?
Jordeböckerna var statliga register där varje gård i Sverige fanns uppförd med sitt mantal, skattekraft, ägare och bruksrätt. De fördes från 1530-talet (Gustav Vasas tid) och uppdaterades regelbundet av kronouppbörden. Jordeböckerna är en oumbärlig källa för forskning om gårdar, äganderätt och social struktur på landsbygden. Skiljs från mantalslängder (årliga skattelängder) och husförhörslängder (kyrkliga befolkningsregister).
När och var användes termen?
Jordeböcker är ett centralt begrepp för dig som forskar i svenska arkiv. Begreppet hänger samman med flera andra arkivinstitutioner, dokumenttyper eller samhällsföreteelser som man stöter på vid systematisk forskning.
Termen användes huvudsakligen under perioden 1530-1900. Termen har alltså fortsatt funnits in i modern tid, även om dess användning kan ha förändrats med samhället.
Var hittar du Jordeböcker i arkiven?
Begreppet Jordeböcker hör hemma inom den svenska arkivterminologin och möter dig när du:
- Söker handlingar i Nationell ArkivDatabas (NAD) och behöver förstå arkivbildare och dokumentstruktur.
- Läser i Digitala forskarsalen och behöver veta vilken typ av handling du har framför dig.
- Bedriver djupare arkivforskning där förståelse av arkivinstitutioner, dokumenttyper och samhällsstrukturen är central.
- Vill förstå sammanhanget mellan olika arkivkällor och varför de utformades som de gjorde.
Centrala begrepp som detta är värda att lägga på minnet - de hjälper dig att navigera mer effektivt i arkiven och tolka handlingar i sitt rätta sammanhang.
Exempel ur källmaterial
I praktisk arkivforskning återkommer Jordeböcker när du söker handlingar, läser arkivförteckningar eller försöker förstå sammanhanget bakom en specifik handling. Att förstå centrala begrepp som detta hjälper dig att hitta rätt handlingar och tolka dem korrekt.
Vanliga frågor om Jordeböcker
Vad betyder Jordeböcker?
Jordeböckerna var statliga register där varje gård i Sverige fanns uppförd med sitt mantal, skattekraft, ägare och bruksrätt. De fördes från 1530-talet (Gustav Vasas tid) och uppdaterades regelbundet av kronouppbörden. Jordeböckerna är en oumbärlig källa för forskning om gårdar, äganderätt och social struktur på landsbygden. Skiljs från mantalslängder (årliga skattelängder) och husförhörslängder (kyrkliga befolkningsregister).
Var hittar jag Jordeböcker i arkiven?
Begreppet Jordeböcker möter du i Nationell ArkivDatabas (NAD), Digitala forskarsalen och i arkivförteckningar när du söker svenska handlingar.
När användes termen Jordeböcker?
Termen Jordeböcker användes huvudsakligen under perioden 1530-1900. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Centrala arkivbegrepp är värda att lägga tid på att förstå - de gör all framtida arkivforskning lättare och mer effektiv.
- När du söker i NAD eller Digitala forskarsalen, använd rätt terminologi i sökrutorna - det ger bättre träffar.
- Många begrepp hänger ihop med varandra. Att förstå sammanhanget mellan olika arkivinstitutioner och dokumenttyper hjälper dig att hitta dolda källor.
- Riksarkivets webbplats har bra introduktioner till de viktigaste arkivbegreppen och dokumenttyperna.