Nöddop

Dop förrättat i nöd, av lekman eller barnmorska när prästen inte hann komma.

Vad betyder Nöddop?

Nöddop var ett dop som förrättades i nöd när ett spädbarn var så svagt att man fruktade att det skulle dö odöpt. Vilken vuxen kristen som helst - barnmorska, jordemoder, klockare eller släkting - kunde förrätta nöddopet med vatten och Treenighetens namn. Om barnet överlevde bekräftades dopet senare av prästen i kyrkan.

När och var användes termen?

Nöddop är ett centralt begrepp för dig som forskar i svenska arkiv. Begreppet hänger samman med flera andra arkivinstitutioner, dokumenttyper eller samhällsföreteelser som man stöter på vid systematisk forskning.

Exempel ur källmaterial

I praktisk arkivforskning återkommer Nöddop när du söker handlingar, läser arkivförteckningar eller försöker förstå sammanhanget bakom en specifik handling. Att förstå centrala begrepp som detta hjälper dig att hitta rätt handlingar och tolka dem korrekt.

Vanliga frågor om Nöddop

Vad betyder Nöddop?

Nöddop var ett dop som förrättades i nöd när ett spädbarn var så svagt att man fruktade att det skulle dö odöpt. Vilken vuxen kristen som helst - barnmorska, jordemoder, klockare eller släkting - kunde förrätta nöddopet med vatten och Treenighetens namn. Om barnet överlevde bekräftades dopet senare av prästen i kyrkan.

Var hittar jag Nöddop i arkiven?

Begreppet Nöddop möter du i Nationell ArkivDatabas (NAD), Digitala forskarsalen och i arkivförteckningar när du söker svenska handlingar.

Tips för dig som släktforskar

  • Centrala arkivbegrepp är värda att lägga tid på att förstå - de gör all framtida arkivforskning lättare och mer effektiv.
  • När du söker i NAD eller Digitala forskarsalen, använd rätt terminologi i sökrutorna - det ger bättre träffar.
  • Många begrepp hänger ihop med varandra. Att förstå sammanhanget mellan olika arkivinstitutioner och dokumenttyper hjälper dig att hitta dolda källor.
  • Riksarkivets webbplats har bra introduktioner till de viktigaste arkivbegreppen och dokumenttyperna.