Husförhörslängd
Kyrkbok som dokumenterade befolkningen i hushåll och deras kristendomskunskap.
Vad betyder Husförhörslängd?
Husförhörslängden är en av de viktigaste kyrkböckerna för släktforskning. Den fördes från 1686 och innehöll alla invånare i varje hushåll i församlingen, sorterade efter gård/by. Förutom namn, födelsedatum och födelseort antecknades kristendomskunskap, läskunnighet, vaccinationer, flyttningar, äktenskap och död. Husförhörslängderna ersattes 1894 med församlingsböcker, men ordet används ofta även om dessa. Boken slutade föras 1991.
När och var användes termen?
Husförhörslängd är ett centralt begrepp för dig som forskar i svenska arkiv. Begreppet hänger samman med flera andra arkivinstitutioner, dokumenttyper eller samhällsföreteelser som man stöter på vid systematisk forskning.
Termen användes huvudsakligen under perioden 1686-1991. Detta är typiskt för de svenska folkbokföringshandlingarna som fördes av prästerskapet från 1686 fram till 1991 då folkbokföringen flyttades till Skatteverket.
Var hittar du Husförhörslängd i arkiven?
Begreppet Husförhörslängd hör hemma inom den svenska arkivterminologin och möter dig när du:
- Söker handlingar i Nationell ArkivDatabas (NAD) och behöver förstå arkivbildare och dokumentstruktur.
- Läser i Digitala forskarsalen och behöver veta vilken typ av handling du har framför dig.
- Bedriver djupare arkivforskning där förståelse av arkivinstitutioner, dokumenttyper och samhällsstrukturen är central.
- Vill förstå sammanhanget mellan olika arkivkällor och varför de utformades som de gjorde.
Centrala begrepp som detta är värda att lägga på minnet - de hjälper dig att navigera mer effektivt i arkiven och tolka handlingar i sitt rätta sammanhang.
Exempel ur källmaterial
I praktisk arkivforskning återkommer Husförhörslängd när du söker handlingar, läser arkivförteckningar eller försöker förstå sammanhanget bakom en specifik handling. Att förstå centrala begrepp som detta hjälper dig att hitta rätt handlingar och tolka dem korrekt.
Vanliga frågor om Husförhörslängd
Vad betyder Husförhörslängd?
Husförhörslängden är en av de viktigaste kyrkböckerna för släktforskning. Den fördes från 1686 och innehöll alla invånare i varje hushåll i församlingen, sorterade efter gård/by. Förutom namn, födelsedatum och födelseort antecknades kristendomskunskap, läskunnighet, vaccinationer, flyttningar, äktenskap och död. Husförhörslängderna ersattes 1894 med församlingsböcker, men ordet används ofta även om dessa. Boken slutade föras 1991.
Var hittar jag Husförhörslängd i arkiven?
Begreppet Husförhörslängd möter du i Nationell ArkivDatabas (NAD), Digitala forskarsalen och i arkivförteckningar när du söker svenska handlingar.
När användes termen Husförhörslängd?
Termen Husförhörslängd användes huvudsakligen under perioden 1686-1991. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Centrala arkivbegrepp är värda att lägga tid på att förstå - de gör all framtida arkivforskning lättare och mer effektiv.
- När du söker i NAD eller Digitala forskarsalen, använd rätt terminologi i sökrutorna - det ger bättre träffar.
- Många begrepp hänger ihop med varandra. Att förstå sammanhanget mellan olika arkivinstitutioner och dokumenttyper hjälper dig att hitta dolda källor.
- Riksarkivets webbplats har bra introduktioner till de viktigaste arkivbegreppen och dokumenttyperna.