Digitala forskarsalen, så använder du Riksarkivets fria arkiv 2026

Digitala forskarsalen är Riksarkivets fria digitala läsesal, där du hemifrån kan bläddra i inskannade kyrkböcker, bouppteckningar, kartor och mycket annat. Med tiotals miljoner bilder och ett trettiotal miljoner sökbara poster är det den självklara startpunkten för den som vill forska i svenska arkiv utan kostnad. Den här guiden visar vad du hittar och hur du läser materialet.

Vad är Digitala forskarsalen?

Digitala forskarsalen är den plattform där Riksarkivet publicerar sitt inskannade arkivmaterial för fri läsning på nätet. Tanken är enkel: i stället för att resa till en läsesal och hantera ömtåliga originalhandlingar kan du läsa samma material som högupplösta bilder hemifrån. Riksarkivets publika digitala arkiv finns huvudsakligen på två plattformar, Digitala forskarsalen och Nationell Arkivdatabas, men i Digitala forskarsalen samlas ingångarna till det digitala materialet från båda. Du når den på Riksarkivets söktjänst.

Plattformen förvaltas av Svensk arkivinformation, ofta förkortat SVAR, som är en avdelning inom Riksarkivet. SVAR var under lång tid den enhet som hyrde ut mikrofilm och mikrokort till släktforskare landet runt. Den uthyrningen har upphört, och i stället finns materialet idag inskannat och fritt tillgängligt här. Det är därför du fortfarande ibland ser hänvisningar till SVAR i äldre litteratur och på bibliotek.

Den här guiden handlar om vad du hittar i Digitala forskarsalen och hur du läser materialet. Vill du i stället ha en genomgång av själva söktekniken, alltså hur du tänker och navigerar för att hitta rätt arkiv, finns det en separat guide om att söka i arkiven som komplement.

Vad du hittar här

Innehållet i Digitala forskarsalen är brett, men tyngdpunkten ligger på de källor som är mest efterfrågade för släkt- och hembygdsforskning. Det mesta är ordnat efter vilken myndighet eller institution som en gång skapade handlingarna. Bland det du kan ta del av finns:

• Kyrkböcker: husförhörslängder, födelse-, vigsel- och dödböcker med mera, publicerade från slutet av 1600-talet till 1900-talets början.
• Bouppteckningar: förteckningar över arvingar och kvarlåtenskap som upprättades vid dödsfall.
• Kartor: historiska kartor över byar, gårdar och landskap.
• Skattelängder och mantalslängder: äldre befolknings- och skatteförteckningar.
• Militära rullor: generalmönsterrullor och andra handlingar om soldater och båtsmän.
• Lagfartsregister och fastighetsböcker: uppgifter om ägande och fast egendom.
• Fotografier: bland annat Krigsarkivets porträttsamlingar samt foton på sjömän och straffarbetsfångar.

Sammantaget rör det sig om ungefär 73,5 miljoner inskannade arkivhandlingar. Det är en stor mängd, men långt ifrån allt som finns i Riksarkivet, så att en handling inte är digitaliserad betyder inte att den saknas, bara att den ännu inte skannats. Materialet växer dessutom kontinuerligt, i takt med att skanningsarbetet fortsätter, så det kan löna sig att söka igen efter en tid om du inte hittar det du letar efter just nu.

Register och databaser

Vid sidan av bilderna finns sökbara register och databaser, tillsammans omkring 30 miljoner poster, som gör materialet lättare att hitta i. Den absolut mest använda är folkräkningen, Sveriges befolkning, som bygger på folkbokföringen vissa år och låter dig söka på namn och adress. Många av databaserna når du under ingången Specialsök, som rymmer både skannat och avskrivet material i särskilda databaser. Exempel på vad du hittar där:

• Folkräkningar: Sveriges befolkning för åren 1860 till 1930 och vissa senare år, den mest använda av alla.
• Mantalslängder: exempelvis Stockholms stads mantalslängder, skannade för åren 1862 till 1915.
• Dödregister och födelseregister: avskrivna register för flera län, bland andra Blekinge, Halland och Jämtland.
• Militära databaser: generalmönsterrullor och arméns rullor för militär släktforskning.
• Äldre skatte- och jordeböcker: jordeböcker och landskapshandlingar långt tillbaka i tiden.

Du hittar hela utbudet under Specialsök. Skillnaden mot de inskannade bilderna är att registren ofta är avskrivna och därmed direkt sökbara på namn, vilket är en stor fördel när du inte vet exakt var en person fanns.

Att läsa i bildvisaren

Att hitta rätt arkiv är en sak, att faktiskt öppna och läsa en skannad sida en annan. Här är det lätt att gå vilse i början, eftersom du måste klicka dig ned till rätt nivå innan bilden visas. Principen är att ett arkiv består av serier, och en serie av volymer, och det är på volymnivå som de skannade sidorna ligger.

1. Gör en sökning i Digitala forskarsalen, exempelvis under ingången Arkiv.
2. Kryssa i Endast digitaliserat material för att bara få träffar som innehåller skannat material.
3. När du hittat rätt arkiv, klicka på Se förteckning för att se serierna och länkarna till det skannade materialet.
4. En datorikon i träfflistan visar att arkivet är helt eller delvis skannat.
5. Klicka dig vidare ned till volymnivå, så öppnas den skannade bilden i bildvisaren.
6. I bildvisaren bläddrar du mellan sidorna och zoomar in för att läsa detaljer.

Själva bildvisaren har de funktioner du behöver för att läsa i lugn och ro. Du bläddrar mellan uppslagen, zoomar in på en svårläst rad och kan vanligen växla till helskärm för att se så stor del av sidan som möjligt. Eftersom varje uppslag har en egen adress kan du också länka direkt till en bestämd bild, vilket är praktiskt när du vill spara en hänvisning eller dela ett fynd med någon annan. Ta för vana att zooma in ordentligt, för detaljer i en gammal handstil blir ofta läsbara först vid hög förstoring.

Skannat och avskrivet material

Det är värt att förstå att materialet i Digitala forskarsalen finns i två former, som fungerar på olika sätt. Den ena är skannade bilder, alltså fotografier av originalsidorna som du läser med egna ögon. Den andra är avskrivet material, där innehållet har skrivits av till sökbar text och lagts i en databas.

Skillnaden är viktig i praktiken. Skannade bilder är den trognaste källan, eftersom du ser exakt vad som står i originalet, men du måste själv kunna tyda handstilen och veta ungefär var du ska leta. Avskrivet material är i gengäld direkt sökbart på namn, vilket gör det till en utmärkt genväg när du inte vet var en person fanns. Ett exempel är Statistiska centralbyråns avskrifter av födelse-, vigsel- och dödböcker, som kan leda dig rätt även när du inte hittar personen i den skannade kyrkboken. Den smarta arbetsgången är ofta att först söka i ett avskrivet register och sedan kontrollera fyndet mot den skannade originalbilden.

AI-transkriberad text och fritextsökning

En av de större nyheterna de senaste åren är att delar av materialet har transkriberats automatiskt, alltså maskinläst, med hjälp av AI. Det öppnar en helt ny möjlighet: i stället för att bara söka i förteckningarna kan du söka i själva textinnehållet i handlingarna. Delar av det digitaliserade materialet ur 35 olika arkiv har hittills tolkats på det här sättet, och andelen växer i takt med att tekniken förbättras.

För att söka i den maskinlästa texten kryssar du i rutan Endast transkriberat material och anger ett eller flera ord du letar efter. Öppnar du sedan en volym med transkriberad text i bildvisaren får du två extra paneler, Sök och Text, där du kan söka i och visa den AI-tolkade texten sida vid sida med originalbilden. Du kan utforska den närmare via Riksarkivets sida om AI-transkriberade arkiv.

Vill du söka brett efter ord finns även en fritextsökning, där du letar efter ord som förekommer i databaser och arkivförteckningar. Den är användbar när du inte vet vilket arkiv en uppgift kan finnas i.

Skapa ett användarkonto

Du kan läsa det mesta utan att logga in, men det är kostnadsfritt att skapa ett användarkonto, och det ger några fördelar. Med ett konto får du tillgång till Riksarkivets digitaliserade arkiv i Digitala forskarsalen, en beställningshistorik i webbutiken och möjlighet att göra digitala beställningar av arkivmaterial till Riksarkivets läsesalar. Det sistnämnda är värt att känna till om du längre fram behöver material som inte är skannat, eftersom du då kan beställa fram det till en läsesal i förväg.

Gratis, med vissa begränsningar

Det är avgiftsfritt för alla att ta del av Riksarkivets digitaliserade arkiv, sedan 2018, men med vissa begränsningar. Den viktigaste gäller sekretess. För digitaliserade kyrkböcker och liknande handlingar råder en 70-årsgräns enligt offentlighets- och sekretesslagen. Om en volym sträcker sig över sekretessgränsen, eller innehåller uppgifter som lagts till i efterhand och omfattas av sekretess, publiceras hela volymen inte. Det är därför du inte kan följa din släkt ända in i nutiden i det fria materialet, utan får vända dig till Skatteverkets folkbokföring för de senaste decennierna.

Riksarkivet fortsätter samtidigt att utveckla tjänsten. I april 2026 fick myndigheten 46,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att bygga en nationell forskningsinfrastruktur, och arbete pågår med att förbättra både Nationell Arkivdatabas och den AI-transkriberade texten. Mängden tillgängligt material växer alltså stadigt, och tjänsten blir efter hand både större och lättare att använda.

Vad du inte hittar här

Lika viktigt som att veta vad som finns är att veta vad som ännu inte gör det. Digitala forskarsalen rymmer en stor mängd material, men bara en del av allt som förvaras i Riksarkivet är digitaliserat. Det mesta som inte är skannat finns kvar i original och kan beställas fram till en läsesal. Uppgifter om de senaste decennierna ligger inte heller här, eftersom modern folkbokföring sköts av Skatteverket och kyrkböcker omfattas av sekretess i 70 år. Även bland det digitaliserade kan enskilda volymer saknas, vara ofullständiga eller ännu inte ha försetts med transkriberad text. Hittar du inte det du söker betyder det alltså sällan att uppgiften är förlorad, utan oftare att den finns någon annanstans, i ett annat arkiv, en annan källa eller bara ännu inte framme på skärmen.

Tips för att komma igång

Vanliga frågor om Digitala forskarsalen