Krigsarkivet är Sveriges militärhistoriska arkiv och en avdelning inom Riksarkivet sedan 1995. Här förvaras cirka 80 000 hyllmeter handlingar från 1500-talet och framåt, en kartsamling med omkring en miljon objekt, soldatregister, personakter och regementshandlingar. Sedan 2020 ligger Krigsarkivet i Täby norr om Stockholm, och stora delar av materialet går att söka digitalt via Riksarkivets söktjänst.
Snabbfakta om Krigsarkivet
| Etablerat | 1805 som Konungens krigsarkiv |
| Egen myndighet | 1942-1995 |
| Del av Riksarkivet sedan | 1995 |
| Lokalisering | Mätslingan 17, Arninge, Täby |
| Flyttade till Täby | 2020 |
| Tidigare lokalisering | Banérgatan 64, Gärdet, Stockholm (1947-2020) |
| Handlingar | Cirka 80 000 hyllmeter |
| Kartor | Cirka 1 miljon, varav 35 000 handritade stadsplaner |
| Fotografier | Cirka 600 000 |
| Tidsperiod | 1500-talet och framåt |
| Söks via | sok.riksarkivet.se |
Vad förvaras i Krigsarkivet?
Krigsarkivet rymmer dokumentation från Sveriges militära förvaltning över fyra sekler. Samlingarna omfattar både hemliga och offentliga handlingar, från strategiska direktiv till enskilda soldaters tjänstgöringsuppgifter. Förordning (2009:1593) med instruktion för Riksarkivet § 18 anger att Krigsarkivet ansvarar för arkiv från myndigheter under Försvarsdepartementet.
Huvudkategorierna i Krigsarkivets samlingar:
- Personakter, rullor och stamkort över värnpliktiga och officerare
- Regementsarkiv, mobiliseringsplaner och fältarkiv
- Kartor, ritningar och illustrationer (cirka 1 miljon objekt)
- Fotografier från svenska militära förband (cirka 600 000)
- Handlingar från Krigskollegium och Amiralitetskollegium samt deras efterträdare
- Marinstabens, Flygstabens, Generalstabens, Arméstabens och Överbefälhavarens arkiv
- Roterings- och utskrivningslängder 1620-1680
- Rullor över befäl och manskap fram till 1723
- Handlingar från krigshistoriska händelser, bland annat Stora nordiska kriget och 1808-1809 års krig
Så söker du i Krigsarkivet digitalt
Många av Krigsarkivets handlingar finns digitalt tillgängliga via Riksarkivets söktjänst på sok.riksarkivet.se. Det digitala materialet är fritt tillgängligt och tillgängliggörs kontinuerligt allteftersom fler dokument skannas in.
Steg för en första sökning:
- Gå till sok.riksarkivet.se och välj Digitala forskarsalen i menyn.
- Välj ämnesområde Militaria, eller använd fritextsökning för specifika namn, regementen eller årtal.
- Kryssa i ”Endast digitaliserat material” för att filtrera bort handlingar som bara finns på plats.
- Använd Fler sökalternativ för att begränsa till tidsperiod, ort eller arkivinstitution.
- Klicka på Se förteckning för det arkiv du hittat och följ länkarna till de skannade volymerna.
Krigsarkivet har långa serietitlar (exempelvis ”Rullor över befäl och manskap”). Sök i NAD (Nationell Arkivdatabas) först för att hitta arkivbildaren, klicka sedan vidare till serierna. Det går oftast snabbare än att börja i fritextsök.
Specialsök för militära databaser
Riksarkivet har under åren byggt upp ett antal specialsök-databaser särskilt anpassade för Krigsarkivets material. De är värdefulla för konkret personforskning eftersom de tillåter sökning på personnamn, regemente och årtal utan att man behöver veta exakt arkivserie i förväg.
De viktigaste militära specialsöken:
- Generalmönsterrullor: söker direkt på namn, regemente och årtal. Visar mönstringsuppgifter utan att man behöver klicka sig in i den fysiska volymen.
- Arméns rullor: bredare sök i regementsförteckningar och personalrullor över längre tidsperioder.
- Flottans arkiv: handlingar om örlogsstationer, fartyg och sjömanspersonal.
- Krigsarkivets kart- och ritningssamlingar: separat söktjänst för militära kartor med sökning på plats, region eller årtal.
- Krigskollegium: handlingar från Sveriges första militära förvaltningsmyndighet, aktiv 1630-1865.
- Militära porträttsamlingen: cirka 600 000 fotografier, framförallt av officerare från sent 1800-tal och 1900-tal.
Specialsöken nås från sok.riksarkivet.se under menyn Specialsök. De fungerar parallellt med Digitala forskarsalen och NAD, och kompletterar varandra för olika typer av forskningsfrågor.
Indelningsverket: kontexten bakom soldatregistret
För att förstå Krigsarkivets soldatregister behöver släktforskaren känna till det indelningsverk som strukturerade hela den svenska armén från 1682 till 1901. Det yngre indelningsverket etablerades genom riksdagsbeslut den 27 oktober 1682 av Karl XI och började fungera fullt ut 1684. Systemet avskaffades formellt 1901 i samband med införandet av allmän värnplikt, men de sista indelta soldaterna tjänstgjorde fram till 1920-talet.
Systemet byggde på att bönderna i varje socken delades in i rotar, vanligen två eller flera hemman per rote. Varje rote hade ansvar för att rekrytera och underhålla en indelt soldat med tilldelat soldattorp och odlingsmark. Som motprestation befriades roten från utskrivning och fick stå för det löpande underhållet utan statlig skattekontroll. Inom Sveriges egentliga gränser organiserades 20 infanteriregementen (13 i Sverige och 7 i Finland) och 8 kavalleriregementen (5 i Sverige och 3 i Finland).
Två kategorier av soldater återfinns i Krigsarkivets handlingar:
- Indelta soldater: rekryterade via rote- eller rusthållssystem, knutna till ett specifikt regemente och landskap. Bytte sällan förband under sin tjänstgöring och kan ofta följas via samma regementshandlingar genom hela karriären.
- Värvade soldater: framförallt i gardesregementen, artilleri och flottans örlogsstationer (särskilt Karlskrona). Värvningskontrakt tecknades på tidsbestämd period och soldaten kunde byta förband mellan kontrakt.
För släktforskaren betyder skillnaden mycket. En indelt soldat följer sin rote livet ut och är oftast lätt att spåra geografiskt via socken och rotenummer. En värvad soldat kan dyka upp på olika orter och regementen och kräver ofta korssökning i flera arkivbestånd för att rekonstruera tjänstgöringshistoriken.
Reformen 1901 var gradvis. Kvarvarande indelta soldater fick i regel slutföra sin tjänstgöring och de sista indelta vid Hälsinge regemente tjänstgjorde fram till 1920. För släktforskning av personer födda mellan 1880 och 1900 kan därför både indelta soldatrullor och tidiga värnpliktsregister vara aktuella samtidigt. Värnplikten infördes redan 1812 som komplement, men blev fullt allmän först med 1901 års reform.
Soldatregister och rullor för släktforskning
För släktforskare är Krigsarkivet en av de viktigaste källorna för personer som tjänstgjort i den svenska försvarsmakten, framförallt under 1700- och 1800-talet. Förfäder som var indelta soldater, värnpliktiga eller officerare lämnar nästan alltid spår i Krigsarkivets samlingar.
De mest använda källtyperna för militär släktforskning:
- Roterings- och utskrivningslängder 1620-1680: förteckningar över utskrivna soldater. Listar i princip alla män över 15 år i socknen, ordnade landskaps- och årsvis enligt Riksarkivets vägledning.
- Rullor till 1723: följer befäl och manskap årsvis. Visar förflyttningar, skador och eventuella stridsöden.
- Generalmönsterrullor från 1700- och 1800-talet: detaljerade förteckningar över indelta regementen vid mönstring, med soldatens namn, ålder, längd, hemort och tjänstgöringstid.
- Stamkort och personakter: 1900-talets motsvarighet för värnpliktiga, med fullständig tjänstgöringshistorik, befordringar och eventuella krigsplaceringar.
- Krigsdagböcker och fältarkiv: visar enskilda förbands rörelser och händelser i fält, värdefulla när man försöker placera en specifik soldat vid en specifik händelse.
Hur du läser en generalmönsterrulla
Generalmönsterrullorna är de mest använda källorna för 1700- och 1800-talets indelta soldater. De skrevs när hela regementet samlades för mönstring, normalt vart tredje år eller vid kungligt besök. Rullorna är ordnade efter regemente och årtal, sedan kompaniordning.
De viktigaste fälten i en generalmönsterrulle:
- Nummer: rotenumret som soldaten företräder. Detta kopplar till en specifik geografisk plats i socknen och kvarstår även när soldaten byts ut.
- Soldatnamn: ofta ett kort beskrivande namn som ”Modig”, ”Stark”, ”Trofast” eller ”Rask”, taget från rotens namntradition snarare än soldatens dopnamn. Detta är en vanlig fälla för släktforskare som söker efter förfaderns dopnamn.
- Förnamn och patronymikon: soldatens dop- och efternamn enligt patronymikon-traditionen (”Andersson” för Anders son).
- Födelseort eller socken: indelta soldater var oftast lokala, värvade kunde vara från annan ort eller utlandet.
- Ålder och längd: ger ofta exakt födelseår och visar fysisk gestalt i fot och tum.
- Tjänstetid: när soldaten antogs, eventuella förflyttningar mellan kompanier och sluttjänst.
- Anmärkningar: skador, sjukdomar, permission, eventuella disciplinärenden och befordringar.
Exemplet ovan illustrerar det vanliga uppställningssättet i en generalmönsterrulle från mitten av 1800-talet. I praktiken är handstilen ofta svår att tolka, särskilt för 1700-talets rullor. Riksarkivet erbjuder transkriptionshjälp via tjänsten Transkribera i Digitala forskarsalen där frivilliga och AI-system gemensamt tyder äldre handskrift.
Riksarkivet har sammanställt en separat vägvisare om militära källor som rekommenderas för fördjupad släktforskning: Släktforskarna och Krigsarkivet.
Kartsamlingen, från 1500-talet till idag
Krigsarkivet förvaltar en av Europas största kartsamlingar med ursprung i militära mätningsbehov. Samlingen omfattar omkring 1 miljon objekt totalt, varav cirka 35 000 handritade stads- och fästningsplaner, de äldsta från slutet av 1500-talet.
Kartmaterialet omfattar:
- Generalstabskartor och topografiska kartor över hela Sverige
- Fästningsplaner och försvarsanläggningar från 1500-talet och framåt
- Stadsplaner från tidigt 1600-tal till 1900-tal
- Krigskartor från Sveriges fälttåg under stormaktstiden och 1800-talet
- Kartor över utländska områden, ritade av svenska militärer på fältuppdrag
Kartorna är värdefulla även utanför militärhistoria. Stadsplaner från 1700-talet visar hur svenska städer såg ut före brand- och industriförändringar. Generalstabskartor från 1800-talet dokumenterar ortsnamn och vägar som annars är svåra att finna.
Utländska kartor från stormaktstiden
En del av kartsamlingen som ofta förvånar är de utländska kartorna. Under stormaktstiden 1611-1718 var svenska militärer aktiva över stora delar av Europa, vilket avspeglas i kartmaterialet. Generalstaben och fältmätningsofficerare ritade detaljerade kartor över de områden som svenska arméer opererade i, oftast inför eller efter strider.
I Krigsarkivets samlingar finns till exempel:
- Kartor över polska och tyska städer från trettioåriga kriget 1618-1648
- Detaljerade fästningsritningar från svenska besittningar i Pommern, Bremen, Verden och de baltiska provinserna
- Kartor över ryskt territorium från Stora nordiska kriget 1700-1721, inklusive Petersburg-området före och under stadens grundläggning
- Material från Karl XII:s fälttåg i Polen, Ukraina och Ryssland
- Dokumentation av Sankt Barthélemy i Karibien, Sveriges enda koloniala besittning utanför Östersjöregionen mellan 1784 och 1878
De utländska kartorna är värdefulla även för icke-svensk historieforskning. Många europeiska arkiv förlorade material under andra världskriget eller tidigare bränder, vilket gjort att de svenska kopiorna i Krigsarkivet i några fall är de enda bevarade originalen från en viss tid och plats. Brittiska, polska och ryska forskare reser regelbundet till Täby för att studera material som inte längre finns i de länder kartorna avbildar.
Att besöka Krigsarkivet i Täby
För material som inte är digitaliserat krävs ett fysiskt besök. Krigsarkivets forskarsal ligger sedan 2020 i Arninge i Täby norr om Stockholm, dit hela samlingen flyttades från tidigare lokaler på Gärdet.
Besöksinformation
| Adress | Mätslingan 17, Arninge, Täby |
| Förbokning | Krävs via Riksarkivet |
| Legitimation | Krävs (ID-handling) |
| Volymbeställning | Görs i förväg för att handlingar ska förberedas |
| Hjälpmedel på plats | Mikrokortsläsare, katalogregister, arkivarier |
| Inträde | Kostnadsfritt |
| Fotografering | Tillåten för personligt bruk, utan blixt |
Förbered konkreta forskningsfrågor. Vet i förväg vilket regemente eller vilken person du söker. Be arkivarien om hjälp med Krigsarkivets specialregister och NAD, det sparar timmar för en förstagångsbesökare. Ta med både laptop och mobilkamera med skanningsapp för att dokumentera fynd.
Krigsarkivets historia
Krigsarkivet är en av Sveriges äldsta arkivinstitutioner. Det inrättades 1805 av Gustav IV Adolf under namnet Konungens krigsarkiv, samtidigt med Fältmätningskåren. Den första chefen var Gustaf Wilhelm af Tibell. Krigsarkivet etablerades med inspiration från liknande institutioner i Frankrike (Dépôt d’Archives Centrales de la Marine och Dépôt de la Guerre) och Österrike (Archivum Bellicum från 1711).
Centrala årtal i Krigsarkivets utveckling:
- 1805: Inrättat som Konungens krigsarkiv, kopplat till Fältmätningskåren. Förvarades i Piperska palatset vid Munkbrogatan i Stockholm.
- 1873: Förenades med Generalstabens krigshistoriska avdelning och konstituerades som arkivdepå för militära handlingar.
- 1935: Skildes från krigshistoriska avdelningen och blev en egen enhet under Chefen för Generalstaben.
- 1942: Riksdagen beslutade att Krigsarkivet skulle vara en egen myndighet knuten till Försvarsstaben, med utvidgat ansvar för marinen.
- 1947: Flyttade in i egen byggnad vid Banérgatan 64 på Gärdet i Stockholm, ritad av Cyrillus Johansson, i anslutning till Tre Vapen.
- 1995: Införlivades som avdelning inom Riksarkivet, med fortsatt egen tillsynsverksamhet över militära myndigheter under Försvarsdepartementet.
- 2020: Flyttade till nya lokaler i Arninge i Täby. Flytten omfattade cirka 80 000 hyllmeter handlingar i nästan 400 transporter och var Sveriges största arkivflytt hittills.
Vanliga frågor
Är Krigsarkivet en egen myndighet?
Nej, Krigsarkivet är sedan 1995 en avdelning inom Riksarkivet. Krigsarkivet har dock en separat tillsynsverksamhet över arkiv hos myndigheter under Försvarsdepartementet, vilket är unikt jämfört med andra avdelningar inom Riksarkivet.
Var finns Krigsarkivet idag?
Krigsarkivet ligger sedan 2020 vid Mätslingan 17 i Arninge i Täby norr om Stockholm. Tidigare låg Krigsarkivet på Banérgatan 64 på Gärdet i Stockholm, från 1947 till 2020.
Hur mycket av Krigsarkivet finns digitalt?
Endast en mindre del av Krigsarkivets cirka 80 000 hyllmeter handlingar är digitaliserad. Digitaliseringen pågår kontinuerligt och tillgängliggörs via Riksarkivets söktjänst på sok.riksarkivet.se. Den allra största delen av samlingarna kräver besök på plats för att forskas i.
Kostar det att söka i Krigsarkivet?
Det är gratis att söka och läsa digitalt material via Riksarkivets söktjänst. Besök i forskarsalen i Täby är också kostnadsfritt. Avgifter kan tillkomma för kopiering, framtagning av specialvolymer eller utskrifter enligt Riksarkivets taxa.
Vilken är den äldsta handlingen i Krigsarkivet?
Krigsarkivets samlingar innehåller handlingar från slutet av 1500-talet och framåt. De äldsta materialen är militära kartor och stadsplaner från Vasatiden samt enskilda krigshandlingar från Erik XIV:s och Johan III:s regeringstid.
Hur söker jag efter en soldat från 1800-talet?
Börja med generalmönsterrullorna för det regemente soldaten tillhörde. Mönsterrullorna är ordnade efter regemente och årtal och innehåller namn, hemort, längd, tjänstgöringstid och ofta detaljer om sjukdom, skador eller permission. Är regementet okänt kan kyrkbokens uppgifter om soldatens hemort ge en ledtråd om vilket regemente som verkade där.
Vad skiljer Krigsarkivet från Riksarkivets övriga samlingar?
Krigsarkivet förvaltar specifikt arkiv från militära myndigheter under Försvarsdepartementet, från Krigskollegium och Amiralitetskollegium till moderna Försvarsmakten. Övriga Riksarkivet täcker civila statliga myndigheter, regering, riksdag, kommunala och regionala arkiv samt en mängd privatarkiv.
Vilka regementen finns representerade i Krigsarkivet?
Krigsarkivet förvarar arkiv från samtliga svenska regementen från 1600-talet och framåt, både infanteri, kavalleri, artilleri, flotta och flyg. Indelningsverket organiserade armén i 20 infanteriregementen och 8 kavalleriregementen inom Sveriges egentliga gränser. Därutöver finns handlingar från gardesregementen i Stockholm, värvade förband i Pommern, flottans örlogsstationer (särskilt Karlskrona) och från 1900-talets flygflottiljer. Sök i NAD efter ”regemente” eller specifikt regementsnamn för att hitta beståndet.
Vad är skillnaden mellan rote, rusthåll och fördelshemman?
Tre olika administrativa enheter inom indelningsverket. En rote bestod av två eller flera bondehemman som tillsammans försörjde en indelt soldat med torp och utrustning. Ett rusthåll var en enskild större gård vars ägare i regel själv tjänstgjorde som ryttare i kavalleriet mot befrielse från skatt och rotering. Ett fördelshemman var en gård vars skatteintäkt anvisades en officer som lön. Alla tre kategorier dokumenteras i Krigsarkivet och kompletterar uppgifter från lokala kyrkböcker.
Kan jag beställa kopior av handlingar från Krigsarkivet?
Ja, Riksarkivet erbjuder beställning av kopior och utskrifter från Krigsarkivets samlingar. Beställning sker via Riksarkivets webbformulär eller per e-post. Vanliga handlingar levereras digitalt eller som papperskopior. Avgift tas ut enligt Riksarkivets taxa. Beställningstid varierar från några dagar för digitaliserat material till flera veckor för opaginerade originalvolymer som måste tas fram fysiskt.
Får jag fotografera dokument i Krigsarkivets forskarsal?
Ja, fotografering av originaldokument är tillåten i forskarsalen för personlig användning, utan blixt och under överinseende av arkivpersonalen. Bilderna får användas i privat släktforskning eller akademisk forskning, men inte i kommersiella sammanhang utan särskild tillåtelse. Riksarkivet rekommenderar att man använder mobilkamera med skanningsapp för bästa läsbarhet av äldre handstil.
Vad är Roterings- och utskrivningslängder och varför är de viktiga?
Roterings- och utskrivningslängderna är en samling i Krigsarkivet som omfattar perioden 1620-1680, alltså perioden innan det yngre indelningsverket etablerades. Längderna är ordnade landskaps- och årsvis och förtecknar i princip alla män över 15 år i socknen, inte bara dem som faktiskt skrevs ut till krigstjänst. För släktforskare innebär det att nästan halva svenska 1600-talsbefolkningen finns listad med eventuella uppgifter om skröplighet eller annan orsak till att de inte kunde tas ut. Det är en av de viktigaste källorna för 1600-talets svenska genealogi, jämförbar med kyrkböcker som ofta saknas eller är ofullständiga för denna tid.
- Förordning (2009:1593) med instruktion för Riksarkivet § 18 om Krigsarkivets verksamhet, riksdagen.se
- Riksarkivets vägledning ”Släktforskarna och Krigsarkivet, en vägvisare till de militära källorna”, riksarkivet.se
- Riksarkivets söktjänst, sok.riksarkivet.se (juni 2026)
- Wikipedia-artikeln ”Krigsarkivet (Sverige)”, svensk språkversion 2025
- Hans Högman, dokumentation av yngre indelningsverket 1682-1901, hhogman.se
- SO-rummet, sammanfattning av Karl XI:s indelningsverk
- Sveriges Släktforskarförbund (Rötter), rapport om Krigsarkivets flytt till Täby 2021
- Abukhanfusa Kerstin, Söderberg Ulf (red.), ”Krigsarkivet 200 år”, Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven 2005, ISBN 91-88366-68-5
Läs vidare