Sankt Olofs dag / Olofsmässan

Norske helgonkonungen Olof den heliges dag, populär datumreferens.

Vad betyder Sankt Olofs dag / Olofsmässan?

Sankt Olofs dag den 29 juli är minnesdag för Olof Haraldsson, Norges helgonkonung (995-1030). Dagen var en viktig referensdag i bondepraktikan eftersom den signalerade slutet på sommaren och början på höskörden. I svenska kyrkböcker förekommer "Olofsmäss" eller "S:t Olof" som datumreferens, särskilt i Bohuslän och Värmland.

När och var användes termen?

Sankt Olofs dag / Olofsmässan är ett datum eller en helgdag i den svenska kyrkliga kalendern, som länge var det viktigaste referenssystemet för datering. I äldre handlingar daterades händelser ofta efter den närmaste helgdagen snarare än efter det moderna datumsystemet.

Exempel ur källmaterial

I äldre kyrkböcker kunde en dödsnotis dateras så här: "Begrofs Sankt Olofs dag / Olofsmässan, anno [år], drängen N.N." Det är vanligare med kyrkokalenderns helgdagar än med moderna datum i 1600- och 1700-talets handlingar.

Bouppteckningar daterades på liknande sätt: "Förrättat anno [år] dagen efter Sankt Olofs dag / Olofsmässan." Den moderna datumformen blev standard först under 1800-talet, men kyrkliga referenser dröjde kvar längre i landsbygdens handlingar.

Vanliga frågor om Sankt Olofs dag / Olofsmässan

Vad betyder Sankt Olofs dag / Olofsmässan?

Sankt Olofs dag den 29 juli är minnesdag för Olof Haraldsson, Norges helgonkonung (995-1030). Dagen var en viktig referensdag i bondepraktikan eftersom den signalerade slutet på sommaren och början på höskörden. I svenska kyrkböcker förekommer "Olofsmäss" eller "S:t Olof" som datumreferens, särskilt i Bohuslän och Värmland.

Var hittar jag Sankt Olofs dag / Olofsmässan i arkiven?

Sankt Olofs dag / Olofsmässan förekommer som dateringsreferens i kyrkböcker, domböcker, bouppteckningar och officiella handlingar från medeltid till sent 1800-tal då moderna datum tog över.

Tips för dig som släktforskar

  • När du daterar händelser från äldre kyrkböcker, kontrollera alltid om datumet är julianskt eller gregorianskt. Sverige bytte till den gregorianska kalendern 1753.
  • För att räkna ut moderna datum från kyrkliga helgdagar, använd en helgdagskalkylator eller kontrollera mot ett kyrkokalendarium för rätt år.
  • Helgdagsbenämningar varierade ibland regionalt - en helgdag kunde ha olika namn i olika delar av Sverige.
  • Dateringen "fredagen efter Sankt Olofs dag / Olofsmässan" innebär att händelsen ägde rum den fredag som följde efter helgdagen. Räkna alltid framåt från helgdagen.