Bondepraktika
Folklig almanacka med jordbruksråd, väderspådomar och kyrkliga märkesdagar.
Vad betyder Bondepraktika?
Bondepraktikan var en folklig almanacka som kombinerade kalenderdatum, helgonkalender, väderspådomar, jordbruksråd och astrologi. Den första svenska tryckta bondepraktikan utgavs 1662 och innehållet bygger på tysk och dansk tradition. Praktikan kopplade ihop natur, kyrkår och bondsysslor med rim som "Mathias kastar varma stenar i isen" och "Lars med skäran". Den var oerhört utbredd och påverkade jordbrukets timing fram till 1900-talet.
När och var användes termen?
Bondepraktika är ett centralt begrepp för dig som forskar i svenska arkiv. Begreppet hänger samman med flera andra arkivinstitutioner, dokumenttyper eller samhällsföreteelser som man stöter på vid systematisk forskning.
Termen användes huvudsakligen under perioden 1600-1900. Detta innebär att termen är välbelagd i de äldsta bevarade handlingarna och dyker upp långt före den allmänna folkbokföringen tog form 1686.
Var hittar du Bondepraktika i arkiven?
Begreppet Bondepraktika hör hemma inom den svenska arkivterminologin och möter dig när du:
- Söker handlingar i Nationell ArkivDatabas (NAD) och behöver förstå arkivbildare och dokumentstruktur.
- Läser i Digitala forskarsalen och behöver veta vilken typ av handling du har framför dig.
- Bedriver djupare arkivforskning där förståelse av arkivinstitutioner, dokumenttyper och samhällsstrukturen är central.
- Vill förstå sammanhanget mellan olika arkivkällor och varför de utformades som de gjorde.
Centrala begrepp som detta är värda att lägga på minnet - de hjälper dig att navigera mer effektivt i arkiven och tolka handlingar i sitt rätta sammanhang.
Exempel ur källmaterial
I praktisk arkivforskning återkommer Bondepraktika när du söker handlingar, läser arkivförteckningar eller försöker förstå sammanhanget bakom en specifik handling. Att förstå centrala begrepp som detta hjälper dig att hitta rätt handlingar och tolka dem korrekt.
Vanliga frågor om Bondepraktika
Vad betyder Bondepraktika?
Bondepraktikan var en folklig almanacka som kombinerade kalenderdatum, helgonkalender, väderspådomar, jordbruksråd och astrologi. Den första svenska tryckta bondepraktikan utgavs 1662 och innehållet bygger på tysk och dansk tradition. Praktikan kopplade ihop natur, kyrkår och bondsysslor med rim som "Mathias kastar varma stenar i isen" och "Lars med skäran". Den var oerhört utbredd och påverkade jordbrukets timing fram till 1900-talet.
Var hittar jag Bondepraktika i arkiven?
Begreppet Bondepraktika möter du i Nationell ArkivDatabas (NAD), Digitala forskarsalen och i arkivförteckningar när du söker svenska handlingar.
När användes termen Bondepraktika?
Termen Bondepraktika användes huvudsakligen under perioden 1600-1900. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Centrala arkivbegrepp är värda att lägga tid på att förstå - de gör all framtida arkivforskning lättare och mer effektiv.
- När du söker i NAD eller Digitala forskarsalen, använd rätt terminologi i sökrutorna - det ger bättre träffar.
- Många begrepp hänger ihop med varandra. Att förstå sammanhanget mellan olika arkivinstitutioner och dokumenttyper hjälper dig att hitta dolda källor.
- Riksarkivets webbplats har bra introduktioner till de viktigaste arkivbegreppen och dokumenttyperna.