Vårkorsmässan / Sankt Helena
Minnesdag för helgkorsets återupptäckt av kejsarinnan Helena 326 e.Kr.
Vad betyder Vårkorsmässan / Sankt Helena?
Vårkorsmässan den 3 maj firar enligt katolsk tradition kejsarinnan Helenas (mor till Konstantin den store) upptäckt av Kristi kors i Jerusalem år 326 e.Kr. I Sverige var dagen en viktig markör i bondeåret - "Korsmässa korn i jorden" sade bondepraktikan. Termen var en datumreferens i kyrkböcker, särskilt på 1600-talet, och förekommer också som "krismässan".
När och var användes termen?
Vårkorsmässan / Sankt Helena är ett datum eller en helgdag i den svenska kyrkliga kalendern, som länge var det viktigaste referenssystemet för datering. I äldre handlingar daterades händelser ofta efter den närmaste helgdagen snarare än efter det moderna datumsystemet.
Var hittar du Vårkorsmässan / Sankt Helena i arkiven?
Datumet Vårkorsmässan / Sankt Helena förekommer som dateringsreferens i:
- Kyrkböcker - äldre kyrkböcker daterar händelser efter närmaste söndag eller helgdag i kyrkoåret, inte alltid efter det moderna kalenderdatumet.
- Domböcker - rättsprotokoll från ting daterades länge efter den närmaste helgdagen, exempelvis "fredagen efter Mickelsmäss".
- Bouppteckningar och bouppteckningsregister - äldre bouppteckningar använder helgdagar för datering av dödsfall och förrättningar.
- Bondepraktikan - den folkliga almanackan kopplar väder och årets sysslor till helgdagarna.
För att konvertera mellan kyrkliga helgdagar och moderna datum, använd lexikonets kalkylator för rörliga helger på datumkategorin.
Exempel ur källmaterial
I äldre kyrkböcker kunde en dödsnotis dateras så här: "Begrofs Vårkorsmässan / Sankt Helena, anno [år], drängen N.N." Det är vanligare med kyrkokalenderns helgdagar än med moderna datum i 1600- och 1700-talets handlingar.
Bouppteckningar daterades på liknande sätt: "Förrättat anno [år] dagen efter Vårkorsmässan / Sankt Helena." Den moderna datumformen blev standard först under 1800-talet, men kyrkliga referenser dröjde kvar längre i landsbygdens handlingar.
Vanliga frågor om Vårkorsmässan / Sankt Helena
Vad betyder Vårkorsmässan / Sankt Helena?
Vårkorsmässan den 3 maj firar enligt katolsk tradition kejsarinnan Helenas (mor till Konstantin den store) upptäckt av Kristi kors i Jerusalem år 326 e.Kr. I Sverige var dagen en viktig markör i bondeåret - "Korsmässa korn i jorden" sade bondepraktikan. Termen var en datumreferens i kyrkböcker, särskilt på 1600-talet, och förekommer också som "krismässan".
Var hittar jag Vårkorsmässan / Sankt Helena i arkiven?
Vårkorsmässan / Sankt Helena förekommer som dateringsreferens i kyrkböcker, domböcker, bouppteckningar och officiella handlingar från medeltid till sent 1800-tal då moderna datum tog över.
Tips för dig som släktforskar
- När du daterar händelser från äldre kyrkböcker, kontrollera alltid om datumet är julianskt eller gregorianskt. Sverige bytte till den gregorianska kalendern 1753.
- För att räkna ut moderna datum från kyrkliga helgdagar, använd en helgdagskalkylator eller kontrollera mot ett kyrkokalendarium för rätt år.
- Helgdagsbenämningar varierade ibland regionalt - en helgdag kunde ha olika namn i olika delar av Sverige.
- Dateringen "fredagen efter Vårkorsmässan / Sankt Helena" innebär att händelsen ägde rum den fredag som följde efter helgdagen. Räkna alltid framåt från helgdagen.