Inflyttningslängd

Kyrkbok som registrerade personer som flyttade in till en församling.

Centrala arkivbegrepp Period: 1812-1991

Vad betyder Inflyttningslängd?

Inflyttningslängd (Riksarkivets klassning BII) registrerade alla personer som flyttade in i en församling från 1812 till 1991. Den innehöll typiskt namn, födelsedatum, ursprungsförsamling, ankomstdatum och ofta hela familjens uppgifter. Tillsammans med utflyttningslängd (BI) är detta en utomordentlig källa för migrationshistoria.

När och var användes termen?

Inflyttningslängd är ett centralt begrepp för dig som forskar i svenska arkiv. Begreppet hänger samman med flera andra arkivinstitutioner, dokumenttyper eller samhällsföreteelser som man stöter på vid systematisk forskning.

Termen användes huvudsakligen under perioden 1812-1991. Detta är typiskt för de svenska folkbokföringshandlingarna som fördes av prästerskapet från 1686 fram till 1991 då folkbokföringen flyttades till Skatteverket.

Exempel ur källmaterial

I praktisk arkivforskning återkommer Inflyttningslängd när du söker handlingar, läser arkivförteckningar eller försöker förstå sammanhanget bakom en specifik handling. Att förstå centrala begrepp som detta hjälper dig att hitta rätt handlingar och tolka dem korrekt.

Vanliga frågor om Inflyttningslängd

Vad betyder Inflyttningslängd?

Inflyttningslängd (Riksarkivets klassning BII) registrerade alla personer som flyttade in i en församling från 1812 till 1991. Den innehöll typiskt namn, födelsedatum, ursprungsförsamling, ankomstdatum och ofta hela familjens uppgifter. Tillsammans med utflyttningslängd (BI) är detta en utomordentlig källa för migrationshistoria.

Var hittar jag Inflyttningslängd i arkiven?

Begreppet Inflyttningslängd möter du i Nationell ArkivDatabas (NAD), Digitala forskarsalen och i arkivförteckningar när du söker svenska handlingar.

När användes termen Inflyttningslängd?

Termen Inflyttningslängd användes huvudsakligen under perioden 1812-1991. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.

Tips för dig som släktforskar

  • Centrala arkivbegrepp är värda att lägga tid på att förstå - de gör all framtida arkivforskning lättare och mer effektiv.
  • När du söker i NAD eller Digitala forskarsalen, använd rätt terminologi i sökrutorna - det ger bättre träffar.
  • Många begrepp hänger ihop med varandra. Att förstå sammanhanget mellan olika arkivinstitutioner och dokumenttyper hjälper dig att hitta dolda källor.
  • Riksarkivets webbplats har bra introduktioner till de viktigaste arkivbegreppen och dokumenttyperna.