Vill du gräva i ditt förflutna utan att betala dyra abonnemang? Då är Riksarkivet din bästa vän. Många vet inte att det finns massor av digitalt material tillgängligt utan kostnad, perfekt för dig som vill börja med gratis släktforskning. Här får du veta exakt hur du gör för att komma igång, vad som finns tillgängligt och vilka genvägar som sparar både tid och frustration.
Skapa ett gratis konto på Riksarkivet
För att kunna utnyttja allt material som finns digitaliserat behöver du först skapa ett användarkonto. Det är helt gratis och går snabbt att fixa på Riksarkivets webbplats. När du väl har ett konto kan du logga in och börja söka bland miljontals dokument som rör Sveriges befolkning.
Du hittar födelseböcker, vigsellängder, dödböcker och mycket mer. Riksarkivet har digitaliserat kyrkoböcker från 1600-talet och framåt, vilket gör att du kan följa din släkt bakåt i flera generationer. Du behöver alltså inte gå till något fysiskt arkiv – allt finns direkt på skärmen.
Hitta dina förfäder med hjälp av kyrkoböcker
Kyrkböckerna är guldgruvan i svensk släktforskning. Prästerna dokumenterade noggrant födslar, dop, vigslar och dödsfall i sina församlingar. Det här materialet är nyckeln till att följa din släkt bakåt i tiden.
När du loggar in kan du börja med att söka på en specifik församling där du vet att någon släkting har bott. Leta sedan upp rätt typ av bok, till exempel födelsebok eller husförhörslängd. Det kan ta lite tid i början, men du lär dig snabbt hur allt fungerar.
Ett tips är att använda både födelse- och husförhörslängder tillsammans. På så sätt får du både detaljer om en persons födsel och en överblick över var och med vem personen bodde under olika år.
Så läser du handskrivna dokument från 1700-talet
Gamla dokument kan vara svårlästa, men det finns knep för att förstå den äldre handstilen. För att göra det enklare har Riksarkivet tagit fram stödmaterial som hjälper dig att tolka den gamla stilen som användes i kyrkböckerna.
Här är några hjälpmedel du kan använda:
- Handskriftsguider som visar vanliga bokstavsformer
- Exempeldokument med tolkningar
- Forum där du kan få hjälp att tyda svåra texter
Ett annat bra knep är att jämföra ord du känner igen, som ”född”, ”vigsel” eller namn, med andra på sidan. När du väl får kläm på ett par bokstäver går det snabbt att läsa mer.
Utforska bouppteckningar och andra dolda skatter
Utöver kyrkoböcker finns det massor av annat material i Riksarkivet som är perfekt för gratis släktforskning. Bouppteckningar är ett exempel som ofta glöms bort men som kan ge massor av information om en persons liv, tillgångar och släktingar.
I en bouppteckning ser du ofta:
- Lista på den avlidnes ägodelar och skulder
- Namn på arvingar och deras relation till den avlidne
- Vittnen och andra närstående som kan vara släktingar
Bouppteckningar är särskilt bra om du vill få en mer komplett bild av din släkting än vad kyrkböckerna visar. Det kan också hjälpa dig att hitta nya namn att söka vidare på.
Smartaste söktipsen för att spara tid
Riksarkivets digitala tjänst heter Digitala forskarsalen, och den kan kännas överväldigande i början. Därför är det bra att ha några knep i bakfickan när du söker.
- Börja alltid med det du vet: en plats, ett namn, ett årtal.
- Skriv namnet med olika stavningar – stavningen varierade förr.
- Använd födelsedatum som filter om du vet det.
- Om du inte hittar personen i en bok, prova en annan typ av källa.
Glöm inte att många svenskar flyttade ofta förr, så kolla också flyttningslängder om någon ”försvinner” från en församling. Där kan du se vart personen tog vägen, vilket leder dig vidare i din jakt.
Så använder du ArkivDigital och andra källor tillsammans med Riksarkivet
Även om du fokuserar på Riksarkivet för att släktforska gratis, finns det andra källor som kan komplettera bilden. ArkivDigital är en betaltjänst men erbjuder ibland gratis helger där du kan ta del av deras material. De har ibland bättre bildkvalitet på vissa kyrkböcker än Riksarkivet.
Släktforskningsforum och Facebookgrupper är också bra ställen att ställa frågor och få hjälp. Där finns ofta erfarna släktforskare som kan hjälpa dig när du kört fast eller behöver tolka ett dokument.
Förstå skillnaden mellan olika kyrkobokstyper
För att bli riktigt effektiv i din släktforskning är det bra att veta vad de olika böckerna faktiskt innehåller.
Födelseböcker
Här står datum för födsel och dop, barnets namn, föräldrarnas namn, samt ofta yrke och bostadsort.
Husförhörslängder
En slags folkbokföring som visar vilka som bodde i hushållet, deras födelsedatum, flyttningar, och religiösa kunskaper.
Vigselböcker
Här hittar du brudens och brudgummens namn, datum för vigsel, samt ofta vittnens namn.
Dödböcker
Visar dödsdatum, ålder vid dödsfall och ibland orsak till döden.
Ju mer du lär dig om de olika källtyperna, desto lättare blir det att sätta ihop en hel släkthistoria.
Vanliga misstag som du enkelt undviker
Det är lätt att fastna i detaljer eller bli frustrerad när något inte går ihop. Men det finns vanliga nybörjarfällor som du kan undvika med rätt inställning.
- Lita inte blint på andras släktträd – dubbelkolla alltid i originalkällor.
- Förväxla inte personer med samma namn – kontrollera datum och orter noga.
- Hoppa inte för snabbt bakåt – gå generation för generation.
- Glöm inte mammans namn – det kan öppna helt nya spår.
Att släktforska är som att lägga ett pussel, och ibland måste du lägga ifrån dig en bit och ta en annan för att helheten ska bli tydlig.
Vad gör du när du kör fast i din forskning?
Alla fastnar någon gång, särskilt när det gäller äldre dokument eller okända församlingar. Men det finns sätt att komma vidare.
- Gå till närliggande församlingar – folk flyttade oftare än man tror.
- Sök på syskon eller andra släktingar – de kan leda dig rätt.
- Ta en paus och återvänd senare – ibland ser man nya saker efter en vilopaus.
Du kan också kontakta Riksarkivets personal för hjälp, eller använda deras hjälpdokument och guider för att förstå mer.
Oavsett hur långt du kommer första gången så är det värt att prova Riksarkivet gratis släktforskning.