Statare
Gift jordbruksarbetare anställd årsvis mot stat (lön delvis i natura).
Vad betyder Statare?
Statare var en gift jordbruksarbetare som anställdes på årskontrakt och fick sin lön huvudsakligen i form av "stat" - naturaprodukter som spannmål, mjölk, fläsk och bostad. Statarsystemet var vanligast på stora gods i södra och mellersta Sverige. Det avskaffades formellt 1945 efter Lo-Johanssons och andra författares kritik av de hårda levnadsvillkoren.
När och var användes termen?
Statare var ett etablerat yrke i Sverige som dyker upp i kyrkböcker, mantalslängder, bouppteckningar och flyttattester. Yrkets sociala status och utbredning varierade över tid, men det var en av de yrkesbeteckningar man stötte på i den vanliga svenska arkivhandlingen.
Termen användes huvudsakligen under perioden 1750-1945. Detta är typiskt för de svenska folkbokföringshandlingarna som fördes av prästerskapet från 1686 fram till 1991 då folkbokföringen flyttades till Skatteverket.
Var hittar du Statare i arkiven?
Yrkesbeteckningen Statare hittar du i flera typer av arkivkällor:
- Husförhörslängder och församlingsböcker - prästen antecknade yrket vid varje hushållsöverhuvud. Sök i kolumnerna för yrke eller titel.
- Mantalslängder - skattelängder från 1642 till 1991 som listar alla personer i hushållen med yrkesbeteckningar.
- Flyttningsbetyg och flyttningslängder - när en person flyttade antecknades både yrket vid avresan och vid ankomsten.
- Bouppteckningar - i inledningen till bouppteckningen anges den avlidnes yrke och social status.
- Domböcker och tingsprotokoll - personer omnämns ofta med sitt yrke i rättshandlingar.
Riksarkivets Digitala forskarsalen och NAD är bra startpunkter när du vill söka efter handlingar med specifika yrken.
Exempel ur källmaterial
En typisk anteckning i en husförhörslängd kan se ut så här: "Anders Andersson, Statare, f. 1834 i Skedevi sn, hustru Maria f. Karlsdotter 1838 i samma sn." Yrkesbeteckningen sätts oftast direkt efter namnet och före födelseuppgifterna.
I bouppteckningar inleds protokollet vanligen med en formulering där den avlidnes yrke och hemvist anges, exempelvis: "Bouppteckning efter Statare [Förnamn] [Efternamnsson], boende i [Hemort], som avled den..."
Vanliga frågor om Statare
Vad betyder Statare?
Statare var en gift jordbruksarbetare som anställdes på årskontrakt och fick sin lön huvudsakligen i form av "stat" - naturaprodukter som spannmål, mjölk, fläsk och bostad. Statarsystemet var vanligast på stora gods i södra och mellersta Sverige. Det avskaffades formellt 1945 efter Lo-Johanssons och andra författares kritik av de hårda levnadsvillkoren.
Var hittar jag Statare i arkiven?
Yrkesbeteckningen Statare hittar du i husförhörslängder, mantalslängder, kyrkböcker, bouppteckningar och flyttattester. Sök efter den i kolumnerna för yrke eller titel.
När användes termen Statare?
Termen Statare användes huvudsakligen under perioden 1750-1945. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Yrket säger ofta mer om social status än bara om vad personen arbetade med. Försök förstå yrket i sitt sociala sammanhang - var det ett välbärgat eller fattigt yrke?
- Många yrken hade lärlings- och gesällsystem. Om din ana var Statare kan det vara värt att leta efter spår av lärlingstiden hos en mästare i den närliggande staden.
- Yrkets utbredning i kombination med region kan ge ledtrådar om var man ska leta efter ytterligare handlingar - vissa yrken var koncentrerade till specifika industriområden eller städer.
- Jämför yrkesbeteckningen mellan olika handlingar - en person kunde ha haft flera yrken under sitt liv eller använt olika titlar beroende på sammanhang.