Mjölnare

Person som arbetade vid en kvarn och malde säd till mjöl.

Yrken och titlar Period: medeltiden-1950

Vad betyder Mjölnare?

Mjölnare drev en kvarn och tog emot säd från bönderna för malning mot ersättning - oftast en del av mjölet (tull). På landsbygden var mjölnaren ofta också arrendator av kvarnen och kunde ha goda inkomster. Många kvarnar låg vid forsar och åar, och mjölnaren var ofta en lokalt välbärgad person.

När och var användes termen?

Mjölnare var ett etablerat yrke i Sverige som dyker upp i kyrkböcker, mantalslängder, bouppteckningar och flyttattester. Yrkets sociala status och utbredning varierade över tid, men det var en av de yrkesbeteckningar man stötte på i den vanliga svenska arkivhandlingen.

Termen användes huvudsakligen under perioden medeltiden-1950. Detta innebär att termen är välbelagd i de äldsta bevarade handlingarna och dyker upp långt före den allmänna folkbokföringen tog form 1686.

Exempel ur källmaterial

En typisk anteckning i en husförhörslängd kan se ut så här: "Anders Andersson, Mjölnare, f. 1834 i Skedevi sn, hustru Maria f. Karlsdotter 1838 i samma sn." Yrkesbeteckningen sätts oftast direkt efter namnet och före födelseuppgifterna.

I bouppteckningar inleds protokollet vanligen med en formulering där den avlidnes yrke och hemvist anges, exempelvis: "Bouppteckning efter Mjölnare [Förnamn] [Efternamnsson], boende i [Hemort], som avled den..."

Vanliga frågor om Mjölnare

Vad betyder Mjölnare?

Mjölnare drev en kvarn och tog emot säd från bönderna för malning mot ersättning - oftast en del av mjölet (tull). På landsbygden var mjölnaren ofta också arrendator av kvarnen och kunde ha goda inkomster. Många kvarnar låg vid forsar och åar, och mjölnaren var ofta en lokalt välbärgad person.

Var hittar jag Mjölnare i arkiven?

Yrkesbeteckningen Mjölnare hittar du i husförhörslängder, mantalslängder, kyrkböcker, bouppteckningar och flyttattester. Sök efter den i kolumnerna för yrke eller titel.

När användes termen Mjölnare?

Termen Mjölnare användes huvudsakligen under perioden medeltiden-1950. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.

Tips för dig som släktforskar

  • Yrket säger ofta mer om social status än bara om vad personen arbetade med. Försök förstå yrket i sitt sociala sammanhang - var det ett välbärgat eller fattigt yrke?
  • Många yrken hade lärlings- och gesällsystem. Om din ana var Mjölnare kan det vara värt att leta efter spår av lärlingstiden hos en mästare i den närliggande staden.
  • Yrkets utbredning i kombination med region kan ge ledtrådar om var man ska leta efter ytterligare handlingar - vissa yrken var koncentrerade till specifika industriområden eller städer.
  • Jämför yrkesbeteckningen mellan olika handlingar - en person kunde ha haft flera yrken under sitt liv eller använt olika titlar beroende på sammanhang.