Pesten / Digerdöden
Bakteriell sjukdom som genom historien dödade miljoner.
Vad betyder Pesten / Digerdöden?
Pesten orsakas av bakterien Yersinia pestis, spreds via loppor på råttor. Stora pandemier var Justinian-pesten (500-talet), Digerdöden (1349-50, dödade halva Sveriges befolkning) och flera senare utbrott på 1600- och 1700-talen. Sista svenska pestutbrottet var 1710-11. Termen "digerdöden" syftar på den "stora döden".
När och var användes termen?
Termen Pesten / Digerdöden förekommer regelbundet i svenska dödböcker, framförallt under perioden då prästerna själva registrerade dödsorsaker innan provinsialläkare och distriktsläkare tog över rapporteringen. Diagnostiken var sällan exakt; samma symtomkomplex kunde benämnas olika beroende på präst, region och tid.
Var hittar du Pesten / Digerdöden i arkiven?
Sjukdomstermen Pesten / Digerdöden hittar du främst i:
- Död- och begravningsböcker (klass FI i Riksarkivets indelning) - här antecknades dödsorsaken bredvid varje död. Anteckningarna är ibland mycket kortfattade.
- Provinsialläkarrapporter - från mitten av 1700-talet finns systematiska medicinska rapporter med epidemibeskrivningar.
- Folkmängds- och födelse- och dödsstatistik - Tabellverket från 1749 sammanställer dödsorsaker per socken och år.
- Sjukhusarkiv - lasarettsjournaler och hospitalshandlingar från 1700-tal och framåt.
Demografiska databasen vid Umeå universitet (DDB) har systematiserat historiska dödsorsaker, vilket är värdefullt för medicinsk-historisk forskning.
Modern motsvarighet
Pesten / Digerdöden motsvaras idag av Pest (Yersinia pestis). Tänk på att den moderna diagnosen är en tolkning av termens symptombild - de gamla sjukdomsnamnen var oftast beskrivande och kunde omfatta flera olika moderna diagnoser.
Exempel ur källmaterial
I dödböcker antecknas termen vanligen kort i kolumnen för dödsorsak: "Pesten / Digerdöden", ibland följt av sjukdomens varaktighet eller andra detaljer. Före 1900-talet använde prästerna oftast folkliga benämningar.
Ett konkret exempel från en dödbok kan vara: "den 14 mars dog drängen Olof Persson, 32 år gammal, av pesten / digerdöden." När statistikrapportering blev mer standardiserad från sent 1800-tal blev anteckningarna ofta längre och inkluderade sjukdomens förlopp.
Vanliga frågor om Pesten / Digerdöden
Vad betyder Pesten / Digerdöden?
Pesten orsakas av bakterien Yersinia pestis, spreds via loppor på råttor. Stora pandemier var Justinian-pesten (500-talet), Digerdöden (1349-50, dödade halva Sveriges befolkning) och flera senare utbrott på 1600- och 1700-talen. Sista svenska pestutbrottet var 1710-11. Termen "digerdöden" syftar på den "stora döden".
Vilken modern sjukdom motsvarar Pesten / Digerdöden?
Pesten / Digerdöden motsvarar i modern medicinsk terminologi Pest (Yersinia pestis). Diagnosen är dock en tolkning - äldre dödsorsaker var ofta beskrivande och kunde omfatta flera olika moderna sjukdomar med liknande symtom.
Var hittar jag Pesten / Digerdöden i arkiven?
Sjukdomstermen Pesten / Digerdöden hittar du främst i kyrkböckernas dödböcker (klass FI) där prästen antecknade dödsorsaken. Från sent 1700-tal finns även provinsialläkarrapporter som diskuterar termen mer ingående.
Tips för dig som släktforskar
- När du tolkar gamla dödsorsaker, kom ihåg att diagnostiken inte var den moderna - en och samma diagnos kunde omfatta flera moderna sjukdomar.
- Termen Pesten / Digerdöden säger ofta något om dödsförloppet - var det en akut sjukdom (snabb död) eller kronisk (lång sjukdom)? Detta kan hjälpa dig att förstå familjens situation.
- Jämför dödsorsaker mellan släktingar - om flera dog av samma sak kan det antyda en ärftlig sjukdom eller en epidemi i området.
- Provinsialläkarrapporter ger ofta mer detaljerad information om regionala epidemier än vad enskilda kyrkboksanteckningar gör.
- För att förstå hur sjukdomen kunde påverka en familj, läs på om sjukdomens förlopp och behandling i den specifika perioden.