Namnlag (1901)
Lag som krävde att alla svenskar skulle ha fast efternamn, avskaffade patronymikon.
Vad betyder Namnlag (1901)?
1901 års namnlag krävde att alla svenskar skulle ha ett fast efternamn istället för det skiftande patronymikonet. Lagen var en del av moderniseringen av folkbokföringen. Många familjer behöll sin sista patronymik (Andersson, Persson, Olsson) som fast efternamn, andra valde gårdsnamn eller skapade nya namn.
När och var användes termen?
Namnlag (1901) är en svensk släktterminologi som används i bouppteckningar, kyrkböcker, arvskifte och andra dokument som berör släktrelationer. Svensk släktterminologi är mer specifik än många andra språk, vilket är värdefullt för släktforskning.
Var hittar du Namnlag (1901) i arkiven?
Släktterminologi som Namnlag (1901) möter du i:
- Bouppteckningar - arvingar listas med exakt släktskap till den avlidne, vilket är en guldgruva för släktforskning.
- Vigselböcker - eventuella släktrelationer som äktenskapshinder noterades vid lysningen.
- Födelse- och dopböcker - faddrarnas släktskap till barnet kunde antecknas.
- Domböcker - i arvstvister och vittnesförhör specificeras släktrelationer mycket noggrant.
Svensk släktterminologi skiljer ofta på mödernet och fädernet (morbror vs farbror, mormor vs farmor), vilket är värdefullt eftersom det visar släktskapets riktning utan att du behöver gissa.
Exempel ur källmaterial
I en bouppteckning kan släktrelationer specificeras så här: "Närvarande var den avlidnes namnlag (1901) [Förnamn] [Efternamn], boende i [Hemort], samt övriga arvingar..."
I vittnesförhör i domböcker preciseras släktskapet ofta för att klargöra vem som har rätt till arv eller talerätt. Svensk släktterminologi är mer precis än många andra språk, vilket är till stor hjälp för släktforskaren.
Vanliga frågor om Namnlag (1901)
Vad betyder Namnlag (1901)?
1901 års namnlag krävde att alla svenskar skulle ha ett fast efternamn istället för det skiftande patronymikonet. Lagen var en del av moderniseringen av folkbokföringen. Många familjer behöll sin sista patronymik (Andersson, Persson, Olsson) som fast efternamn, andra valde gårdsnamn eller skapade nya namn.
Var hittar jag Namnlag (1901) i arkiven?
Släktterminologin Namnlag (1901) möter du i bouppteckningar, vigselböcker, dop- och dödböcker, samt domböcker där arvskifte och arvstvister behandlas.
Tips för dig som släktforskar
- Svensk släktterminologi är ofta mer specifik än engelska. Distinktioner som morbror/farbror kan ge värdefulla ledtrådar om släktens struktur.
- Vid bouppteckningar, lägg märke till hur arvingar listas - ordningen följer ofta arvsrättens grader och kan hjälpa dig att rekonstruera släkten.
- Halvsyskon, styvsyskon och fostersyskon - lär dig skillnaden, eftersom det påverkar arvsrätten och vem som räknas som "släkt" juridiskt.
- I äldre handlingar kunde släktrelationer beskrivas annorlunda än idag. "Min broder" kunde ibland syfta på trosbroder eller yrkesbroder, inte biologisk bror.