Lungsot
Lungtuberkulos - ledande dödsorsak bland unga vuxna före 1950.
Vad betyder Lungsot?
Lungsot är det äldre svenska namnet för lungtuberkulos (TB), den ledande dödsorsaken bland unga vuxna i Sverige från 1700-talet till mitten av 1900-talet. Sjukdomen orsakas av Mycobacterium tuberculosis och kännetecknas av kronisk hosta, blodspott, viktnedgång och hektisk feber. Synonymer: tvinsot, tärsot, hektika, lungtuberkulos. BCG-vaccinet (från 1921) och senare antibiotika (från 1944) gjorde sjukdomen sällsynt.
När och var användes termen?
Termen Lungsot förekommer regelbundet i svenska dödböcker, framförallt under perioden då prästerna själva registrerade dödsorsaker innan provinsialläkare och distriktsläkare tog över rapporteringen. Diagnostiken var sällan exakt; samma symtomkomplex kunde benämnas olika beroende på präst, region och tid.
Var hittar du Lungsot i arkiven?
Sjukdomstermen Lungsot hittar du främst i:
- Död- och begravningsböcker (klass FI i Riksarkivets indelning) - här antecknades dödsorsaken bredvid varje död. Anteckningarna är ibland mycket kortfattade.
- Provinsialläkarrapporter - från mitten av 1700-talet finns systematiska medicinska rapporter med epidemibeskrivningar.
- Folkmängds- och födelse- och dödsstatistik - Tabellverket från 1749 sammanställer dödsorsaker per socken och år.
- Sjukhusarkiv - lasarettsjournaler och hospitalshandlingar från 1700-tal och framåt.
Demografiska databasen vid Umeå universitet (DDB) har systematiserat historiska dödsorsaker, vilket är värdefullt för medicinsk-historisk forskning.
Modern motsvarighet
Lungsot motsvaras idag av Lungtuberkulos (TB). Tänk på att den moderna diagnosen är en tolkning av termens symptombild - de gamla sjukdomsnamnen var oftast beskrivande och kunde omfatta flera olika moderna diagnoser.
Exempel ur källmaterial
I dödböcker antecknas termen vanligen kort i kolumnen för dödsorsak: "Lungsot", ibland följt av sjukdomens varaktighet eller andra detaljer. Före 1900-talet använde prästerna oftast folkliga benämningar.
Ett konkret exempel från en dödbok kan vara: "den 14 mars dog drängen Olof Persson, 32 år gammal, av lungsot." När statistikrapportering blev mer standardiserad från sent 1800-tal blev anteckningarna ofta längre och inkluderade sjukdomens förlopp.
Vanliga frågor om Lungsot
Vad betyder Lungsot?
Lungsot är det äldre svenska namnet för lungtuberkulos (TB), den ledande dödsorsaken bland unga vuxna i Sverige från 1700-talet till mitten av 1900-talet. Sjukdomen orsakas av Mycobacterium tuberculosis och kännetecknas av kronisk hosta, blodspott, viktnedgång och hektisk feber. Synonymer: tvinsot, tärsot, hektika, lungtuberkulos. BCG-vaccinet (från 1921) och senare antibiotika (från 1944) gjorde sjukdomen sällsynt.
Vilken modern sjukdom motsvarar Lungsot?
Lungsot motsvarar i modern medicinsk terminologi Lungtuberkulos (TB). Diagnosen är dock en tolkning - äldre dödsorsaker var ofta beskrivande och kunde omfatta flera olika moderna sjukdomar med liknande symtom.
Var hittar jag Lungsot i arkiven?
Sjukdomstermen Lungsot hittar du främst i kyrkböckernas dödböcker (klass FI) där prästen antecknade dödsorsaken. Från sent 1700-tal finns även provinsialläkarrapporter som diskuterar termen mer ingående.
Tips för dig som släktforskar
- När du tolkar gamla dödsorsaker, kom ihåg att diagnostiken inte var den moderna - en och samma diagnos kunde omfatta flera moderna sjukdomar.
- Termen Lungsot säger ofta något om dödsförloppet - var det en akut sjukdom (snabb död) eller kronisk (lång sjukdom)? Detta kan hjälpa dig att förstå familjens situation.
- Jämför dödsorsaker mellan släktingar - om flera dog av samma sak kan det antyda en ärftlig sjukdom eller en epidemi i området.
- Provinsialläkarrapporter ger ofta mer detaljerad information om regionala epidemier än vad enskilda kyrkboksanteckningar gör.
- För att förstå hur sjukdomen kunde påverka en familj, läs på om sjukdomens förlopp och behandling i den specifika perioden.