Bristsjukdom
Sjukdom från brist på vitaminer eller mineraler.
Vad betyder Bristsjukdom?
Bristsjukdomar uppstår av otillräckligt intag av specifika näringsämnen. Klassiska svenska bristsjukdomar var skörbjugg (C-vitamin), engelska sjukan (D-vitamin), beriberi (B1) hos vissa grupper, pellagra (B3) och anemi (järn, B12). Med modernt livsmedel och berikning är många nu sällsynta.
När och var användes termen?
Termen Bristsjukdom förekommer regelbundet i svenska dödböcker, framförallt under perioden då prästerna själva registrerade dödsorsaker innan provinsialläkare och distriktsläkare tog över rapporteringen. Diagnostiken var sällan exakt; samma symtomkomplex kunde benämnas olika beroende på präst, region och tid.
Var hittar du Bristsjukdom i arkiven?
Sjukdomstermen Bristsjukdom hittar du främst i:
- Död- och begravningsböcker (klass FI i Riksarkivets indelning) - här antecknades dödsorsaken bredvid varje död. Anteckningarna är ibland mycket kortfattade.
- Provinsialläkarrapporter - från mitten av 1700-talet finns systematiska medicinska rapporter med epidemibeskrivningar.
- Folkmängds- och födelse- och dödsstatistik - Tabellverket från 1749 sammanställer dödsorsaker per socken och år.
- Sjukhusarkiv - lasarettsjournaler och hospitalshandlingar från 1700-tal och framåt.
Demografiska databasen vid Umeå universitet (DDB) har systematiserat historiska dödsorsaker, vilket är värdefullt för medicinsk-historisk forskning.
Modern motsvarighet
Bristsjukdom motsvaras idag av Vitaminbristsjukdom. Tänk på att den moderna diagnosen är en tolkning av termens symptombild - de gamla sjukdomsnamnen var oftast beskrivande och kunde omfatta flera olika moderna diagnoser.
Exempel ur källmaterial
I dödböcker antecknas termen vanligen kort i kolumnen för dödsorsak: "Bristsjukdom", ibland följt av sjukdomens varaktighet eller andra detaljer. Före 1900-talet använde prästerna oftast folkliga benämningar.
Ett konkret exempel från en dödbok kan vara: "den 14 mars dog drängen Olof Persson, 32 år gammal, av bristsjukdom." När statistikrapportering blev mer standardiserad från sent 1800-tal blev anteckningarna ofta längre och inkluderade sjukdomens förlopp.
Vanliga frågor om Bristsjukdom
Vad betyder Bristsjukdom?
Bristsjukdomar uppstår av otillräckligt intag av specifika näringsämnen. Klassiska svenska bristsjukdomar var skörbjugg (C-vitamin), engelska sjukan (D-vitamin), beriberi (B1) hos vissa grupper, pellagra (B3) och anemi (järn, B12). Med modernt livsmedel och berikning är många nu sällsynta.
Vilken modern sjukdom motsvarar Bristsjukdom?
Bristsjukdom motsvarar i modern medicinsk terminologi Vitaminbristsjukdom. Diagnosen är dock en tolkning - äldre dödsorsaker var ofta beskrivande och kunde omfatta flera olika moderna sjukdomar med liknande symtom.
Var hittar jag Bristsjukdom i arkiven?
Sjukdomstermen Bristsjukdom hittar du främst i kyrkböckernas dödböcker (klass FI) där prästen antecknade dödsorsaken. Från sent 1700-tal finns även provinsialläkarrapporter som diskuterar termen mer ingående.
Tips för dig som släktforskar
- När du tolkar gamla dödsorsaker, kom ihåg att diagnostiken inte var den moderna - en och samma diagnos kunde omfatta flera moderna sjukdomar.
- Termen Bristsjukdom säger ofta något om dödsförloppet - var det en akut sjukdom (snabb död) eller kronisk (lång sjukdom)? Detta kan hjälpa dig att förstå familjens situation.
- Jämför dödsorsaker mellan släktingar - om flera dog av samma sak kan det antyda en ärftlig sjukdom eller en epidemi i området.
- Provinsialläkarrapporter ger ofta mer detaljerad information om regionala epidemier än vad enskilda kyrkboksanteckningar gör.
- För att förstå hur sjukdomen kunde påverka en familj, läs på om sjukdomens förlopp och behandling i den specifika perioden.