Kronofogde

Kronoämbetsman som drev in kronans skatter och utförde rättsliga beslut i ett fögderi.

Yrken och titlar Period: 1500-1900

Vad betyder Kronofogde?

Kronofogde var en kronoämbetsman som hade ansvar för ett fögderi - ett administrativt distrikt. Han drev in skatter, verkställde domstolsbeslut, utförde utmätningar och ledde annat statligt arbete. Tjänsten kan jämföras med dagens kronofogdemyndighet men hade ett mycket bredare uppdrag.

När och var användes termen?

Kronofogde var ett etablerat yrke i Sverige som dyker upp i kyrkböcker, mantalslängder, bouppteckningar och flyttattester. Yrkets sociala status och utbredning varierade över tid, men det var en av de yrkesbeteckningar man stötte på i den vanliga svenska arkivhandlingen.

Termen användes huvudsakligen under perioden 1500-1900. Detta innebär att termen är välbelagd i de äldsta bevarade handlingarna och dyker upp långt före den allmänna folkbokföringen tog form 1686.

Exempel ur källmaterial

En typisk anteckning i en husförhörslängd kan se ut så här: "Anders Andersson, Kronofogde, f. 1834 i Skedevi sn, hustru Maria f. Karlsdotter 1838 i samma sn." Yrkesbeteckningen sätts oftast direkt efter namnet och före födelseuppgifterna.

I bouppteckningar inleds protokollet vanligen med en formulering där den avlidnes yrke och hemvist anges, exempelvis: "Bouppteckning efter Kronofogde [Förnamn] [Efternamnsson], boende i [Hemort], som avled den..."

Vanliga frågor om Kronofogde

Vad betyder Kronofogde?

Kronofogde var en kronoämbetsman som hade ansvar för ett fögderi - ett administrativt distrikt. Han drev in skatter, verkställde domstolsbeslut, utförde utmätningar och ledde annat statligt arbete. Tjänsten kan jämföras med dagens kronofogdemyndighet men hade ett mycket bredare uppdrag.

Var hittar jag Kronofogde i arkiven?

Yrkesbeteckningen Kronofogde hittar du i husförhörslängder, mantalslängder, kyrkböcker, bouppteckningar och flyttattester. Sök efter den i kolumnerna för yrke eller titel.

När användes termen Kronofogde?

Termen Kronofogde användes huvudsakligen under perioden 1500-1900. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.

Tips för dig som släktforskar

  • Yrket säger ofta mer om social status än bara om vad personen arbetade med. Försök förstå yrket i sitt sociala sammanhang - var det ett välbärgat eller fattigt yrke?
  • Många yrken hade lärlings- och gesällsystem. Om din ana var Kronofogde kan det vara värt att leta efter spår av lärlingstiden hos en mästare i den närliggande staden.
  • Yrkets utbredning i kombination med region kan ge ledtrådar om var man ska leta efter ytterligare handlingar - vissa yrken var koncentrerade till specifika industriområden eller städer.
  • Jämför yrkesbeteckningen mellan olika handlingar - en person kunde ha haft flera yrken under sitt liv eller använt olika titlar beroende på sammanhang.