Rotehjon
Fattighjon som flyttades mellan gårdar i en rote och försörjdes växelvis.
Vad betyder Rotehjon?
Rotehjon var en form av fattigvård där en utfattig person cirkulerade mellan gårdarna inom en rote (ett antal gårdar som ansvarade gemensamt för fattigvården). Varje gård tog hand om personen ett visst antal dagar enligt en fastställd plan. Systemet kritiserades hårt under 1800-talet för sin omänskliga karaktär och ersattes gradvis av fattighus.
När och var användes termen?
Rotehjon var ett etablerat yrke i Sverige som dyker upp i kyrkböcker, mantalslängder, bouppteckningar och flyttattester. Yrkets sociala status och utbredning varierade över tid, men det var en av de yrkesbeteckningar man stötte på i den vanliga svenska arkivhandlingen.
Termen användes huvudsakligen under perioden 1700-1918. Detta är typiskt för de svenska folkbokföringshandlingarna som fördes av prästerskapet från 1686 fram till 1991 då folkbokföringen flyttades till Skatteverket.
Var hittar du Rotehjon i arkiven?
Yrkesbeteckningen Rotehjon hittar du i flera typer av arkivkällor:
- Husförhörslängder och församlingsböcker - prästen antecknade yrket vid varje hushållsöverhuvud. Sök i kolumnerna för yrke eller titel.
- Mantalslängder - skattelängder från 1642 till 1991 som listar alla personer i hushållen med yrkesbeteckningar.
- Flyttningsbetyg och flyttningslängder - när en person flyttade antecknades både yrket vid avresan och vid ankomsten.
- Bouppteckningar - i inledningen till bouppteckningen anges den avlidnes yrke och social status.
- Domböcker och tingsprotokoll - personer omnämns ofta med sitt yrke i rättshandlingar.
Riksarkivets Digitala forskarsalen och NAD är bra startpunkter när du vill söka efter handlingar med specifika yrken.
Exempel ur källmaterial
En typisk anteckning i en husförhörslängd kan se ut så här: "Anders Andersson, Rotehjon, f. 1834 i Skedevi sn, hustru Maria f. Karlsdotter 1838 i samma sn." Yrkesbeteckningen sätts oftast direkt efter namnet och före födelseuppgifterna.
I bouppteckningar inleds protokollet vanligen med en formulering där den avlidnes yrke och hemvist anges, exempelvis: "Bouppteckning efter Rotehjon [Förnamn] [Efternamnsson], boende i [Hemort], som avled den..."
Vanliga frågor om Rotehjon
Vad betyder Rotehjon?
Rotehjon var en form av fattigvård där en utfattig person cirkulerade mellan gårdarna inom en rote (ett antal gårdar som ansvarade gemensamt för fattigvården). Varje gård tog hand om personen ett visst antal dagar enligt en fastställd plan. Systemet kritiserades hårt under 1800-talet för sin omänskliga karaktär och ersattes gradvis av fattighus.
Var hittar jag Rotehjon i arkiven?
Yrkesbeteckningen Rotehjon hittar du i husförhörslängder, mantalslängder, kyrkböcker, bouppteckningar och flyttattester. Sök efter den i kolumnerna för yrke eller titel.
När användes termen Rotehjon?
Termen Rotehjon användes huvudsakligen under perioden 1700-1918. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Yrket säger ofta mer om social status än bara om vad personen arbetade med. Försök förstå yrket i sitt sociala sammanhang - var det ett välbärgat eller fattigt yrke?
- Många yrken hade lärlings- och gesällsystem. Om din ana var Rotehjon kan det vara värt att leta efter spår av lärlingstiden hos en mästare i den närliggande staden.
- Yrkets utbredning i kombination med region kan ge ledtrådar om var man ska leta efter ytterligare handlingar - vissa yrken var koncentrerade till specifika industriområden eller städer.
- Jämför yrkesbeteckningen mellan olika handlingar - en person kunde ha haft flera yrken under sitt liv eller använt olika titlar beroende på sammanhang.