Gårdsfogde
Förvaltare på en större gård eller herregård, ledde det dagliga arbetet.
Vad betyder Gårdsfogde?
Gårdsfogde, även kallad rättare, var den person som under godsherren ledde det dagliga arbetet på en större gård eller herregård. Han övervakade drängar, statare och andra anställda, ordnade utsäde, skördearbete och redovisade till herrgården. Tjänsten krävde läs- och räkneförmåga och var oftast årsanställd med både lön och naturaförmåner.
När och var användes termen?
Gårdsfogde var ett etablerat yrke i Sverige som dyker upp i kyrkböcker, mantalslängder, bouppteckningar och flyttattester. Yrkets sociala status och utbredning varierade över tid, men det var en av de yrkesbeteckningar man stötte på i den vanliga svenska arkivhandlingen.
Termen användes huvudsakligen under perioden 1600-1900. Detta innebär att termen är välbelagd i de äldsta bevarade handlingarna och dyker upp långt före den allmänna folkbokföringen tog form 1686.
Var hittar du Gårdsfogde i arkiven?
Yrkesbeteckningen Gårdsfogde hittar du i flera typer av arkivkällor:
- Husförhörslängder och församlingsböcker - prästen antecknade yrket vid varje hushållsöverhuvud. Sök i kolumnerna för yrke eller titel.
- Mantalslängder - skattelängder från 1642 till 1991 som listar alla personer i hushållen med yrkesbeteckningar.
- Flyttningsbetyg och flyttningslängder - när en person flyttade antecknades både yrket vid avresan och vid ankomsten.
- Bouppteckningar - i inledningen till bouppteckningen anges den avlidnes yrke och social status.
- Domböcker och tingsprotokoll - personer omnämns ofta med sitt yrke i rättshandlingar.
Riksarkivets Digitala forskarsalen och NAD är bra startpunkter när du vill söka efter handlingar med specifika yrken.
Exempel ur källmaterial
En typisk anteckning i en husförhörslängd kan se ut så här: "Anders Andersson, Gårdsfogde, f. 1834 i Skedevi sn, hustru Maria f. Karlsdotter 1838 i samma sn." Yrkesbeteckningen sätts oftast direkt efter namnet och före födelseuppgifterna.
I bouppteckningar inleds protokollet vanligen med en formulering där den avlidnes yrke och hemvist anges, exempelvis: "Bouppteckning efter Gårdsfogde [Förnamn] [Efternamnsson], boende i [Hemort], som avled den..."
Vanliga frågor om Gårdsfogde
Vad betyder Gårdsfogde?
Gårdsfogde, även kallad rättare, var den person som under godsherren ledde det dagliga arbetet på en större gård eller herregård. Han övervakade drängar, statare och andra anställda, ordnade utsäde, skördearbete och redovisade till herrgården. Tjänsten krävde läs- och räkneförmåga och var oftast årsanställd med både lön och naturaförmåner.
Var hittar jag Gårdsfogde i arkiven?
Yrkesbeteckningen Gårdsfogde hittar du i husförhörslängder, mantalslängder, kyrkböcker, bouppteckningar och flyttattester. Sök efter den i kolumnerna för yrke eller titel.
När användes termen Gårdsfogde?
Termen Gårdsfogde användes huvudsakligen under perioden 1600-1900. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Yrket säger ofta mer om social status än bara om vad personen arbetade med. Försök förstå yrket i sitt sociala sammanhang - var det ett välbärgat eller fattigt yrke?
- Många yrken hade lärlings- och gesällsystem. Om din ana var Gårdsfogde kan det vara värt att leta efter spår av lärlingstiden hos en mästare i den närliggande staden.
- Yrkets utbredning i kombination med region kan ge ledtrådar om var man ska leta efter ytterligare handlingar - vissa yrken var koncentrerade till specifika industriområden eller städer.
- Jämför yrkesbeteckningen mellan olika handlingar - en person kunde ha haft flera yrken under sitt liv eller använt olika titlar beroende på sammanhang.