Tjänstehjon
Allmän benämning på drängar och pigor anställda i någons tjänst.
Vad betyder Tjänstehjon?
Tjänstehjon var samlingsbeteckningen för drängar och pigor som var anställda i någons tjänst. Tjänstehjonsstadgan från 1833 reglerade förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstehjon, inklusive bestämmelser om legostadgade dagar (städjningsdagarna), arbetsdiscipline och avgångsattest. Stadgan upphörde först 1926.
När och var användes termen?
Tjänstehjon var ett etablerat yrke i Sverige som dyker upp i kyrkböcker, mantalslängder, bouppteckningar och flyttattester. Yrkets sociala status och utbredning varierade över tid, men det var en av de yrkesbeteckningar man stötte på i den vanliga svenska arkivhandlingen.
Termen användes huvudsakligen under perioden 1700-1926. Detta är typiskt för de svenska folkbokföringshandlingarna som fördes av prästerskapet från 1686 fram till 1991 då folkbokföringen flyttades till Skatteverket.
Var hittar du Tjänstehjon i arkiven?
Yrkesbeteckningen Tjänstehjon hittar du i flera typer av arkivkällor:
- Husförhörslängder och församlingsböcker - prästen antecknade yrket vid varje hushållsöverhuvud. Sök i kolumnerna för yrke eller titel.
- Mantalslängder - skattelängder från 1642 till 1991 som listar alla personer i hushållen med yrkesbeteckningar.
- Flyttningsbetyg och flyttningslängder - när en person flyttade antecknades både yrket vid avresan och vid ankomsten.
- Bouppteckningar - i inledningen till bouppteckningen anges den avlidnes yrke och social status.
- Domböcker och tingsprotokoll - personer omnämns ofta med sitt yrke i rättshandlingar.
Riksarkivets Digitala forskarsalen och NAD är bra startpunkter när du vill söka efter handlingar med specifika yrken.
Exempel ur källmaterial
En typisk anteckning i en husförhörslängd kan se ut så här: "Anders Andersson, Tjänstehjon, f. 1834 i Skedevi sn, hustru Maria f. Karlsdotter 1838 i samma sn." Yrkesbeteckningen sätts oftast direkt efter namnet och före födelseuppgifterna.
I bouppteckningar inleds protokollet vanligen med en formulering där den avlidnes yrke och hemvist anges, exempelvis: "Bouppteckning efter Tjänstehjon [Förnamn] [Efternamnsson], boende i [Hemort], som avled den..."
Vanliga frågor om Tjänstehjon
Vad betyder Tjänstehjon?
Tjänstehjon var samlingsbeteckningen för drängar och pigor som var anställda i någons tjänst. Tjänstehjonsstadgan från 1833 reglerade förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstehjon, inklusive bestämmelser om legostadgade dagar (städjningsdagarna), arbetsdiscipline och avgångsattest. Stadgan upphörde först 1926.
Var hittar jag Tjänstehjon i arkiven?
Yrkesbeteckningen Tjänstehjon hittar du i husförhörslängder, mantalslängder, kyrkböcker, bouppteckningar och flyttattester. Sök efter den i kolumnerna för yrke eller titel.
När användes termen Tjänstehjon?
Termen Tjänstehjon användes huvudsakligen under perioden 1700-1926. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Yrket säger ofta mer om social status än bara om vad personen arbetade med. Försök förstå yrket i sitt sociala sammanhang - var det ett välbärgat eller fattigt yrke?
- Många yrken hade lärlings- och gesällsystem. Om din ana var Tjänstehjon kan det vara värt att leta efter spår av lärlingstiden hos en mästare i den närliggande staden.
- Yrkets utbredning i kombination med region kan ge ledtrådar om var man ska leta efter ytterligare handlingar - vissa yrken var koncentrerade till specifika industriområden eller städer.
- Jämför yrkesbeteckningen mellan olika handlingar - en person kunde ha haft flera yrken under sitt liv eller använt olika titlar beroende på sammanhang.