Skeppund
Stor viktenhet om 170 kg, 20 lispund, för tunga varor som järn och koppar.
Vad betyder Skeppund?
Skeppund var en stor viktenhet motsvarande 20 lispund (400 skålpund), alltså 170 kg. Termen användes för tunga varor som metaller (järn, koppar), tjära och spannmål i större mängder. Bergsbruksprodukter handlades ofta i skeppund. Skiljs från "skeppspund" som kunde syfta på lasten av ett fartyg.
När och var användes termen?
Skeppund är ett historiskt svenskt mått eller mynt som var i bruk innan metersystemet och decimalvalutan infördes. Måttenheter varierade ibland regionalt och förändrades över tid, vilket gör att samma namn kan beteckna något annorlunda mått i olika sammanhang.
Termen användes huvudsakligen under perioden medeltiden-1889. Detta innebär att termen är välbelagd i de äldsta bevarade handlingarna och dyker upp långt före den allmänna folkbokföringen tog form 1686.
Var hittar du Skeppund i arkiven?
Måttet Skeppund återfinns i:
- Bouppteckningar - egendom värderades och kvantifierades i historiska mått. Husgeråd, kreatur, säd och pengar anges alla i dåtidens enheter.
- Jordeböcker och lagfartshandlingar - jord mättes i tunnland, kappland och sextimming.
- Sockenstämmoprotokoll - kollekter, dagsverken och andra avgifter anges i lokala enheter.
- Köpebrev och kontrakt - priser och summor i riksdaler banco, riksdaler riksgäld eller speciedaler beroende på period.
För att räkna om historiska mått till moderna enheter, använd Riksarkivets myntomvandlare eller jämförelsetabeller från Statistiska centralbyrån.
Modern motsvarighet
Skeppund motsvaras idag av 1 skeppund = 170 kg. Vid omräkning till moderna enheter, var medveten om att måttenheter varierade regionalt och kunde justeras genom lagstiftning. Det angivna värdet är det vanligaste eller det som gällde i lagen från 1855.
Exempel ur källmaterial
I bouppteckningar listas tillgångarna med mått och värdering: "3 Skeppund råg, värderade till X riksdaler banco". Värderingen är central eftersom den ger en god bild av hushållets materiella standard och kosthållning.
Måttenheter skiljde sig mellan regioner och olika lagstiftning. Vid omräkning till moderna enheter är det viktigt att veta exakt vilken period och vilket regionalt mått det handlar om.
Vanliga frågor om Skeppund
Vad betyder Skeppund?
Skeppund var en stor viktenhet motsvarande 20 lispund (400 skålpund), alltså 170 kg. Termen användes för tunga varor som metaller (järn, koppar), tjära och spannmål i större mängder. Bergsbruksprodukter handlades ofta i skeppund. Skiljs från "skeppspund" som kunde syfta på lasten av ett fartyg.
Hur mycket är Skeppund i moderna mått?
Skeppund motsvarar i moderna enheter 1 skeppund = 170 kg. Var medveten om att måttet kunde variera regionalt innan metersystemet infördes 1889.
Var hittar jag Skeppund i arkiven?
Måttet Skeppund möter du i bouppteckningar, jordeböcker, lagfartshandlingar, köpebrev och sockenstämmoprotokoll från medeltid till 1889 då metersystemet infördes.
När användes termen Skeppund?
Termen Skeppund användes huvudsakligen under perioden medeltiden-1889. Användningen kan ha varierat regionalt och förändrats över tid.
Tips för dig som släktforskar
- Vid värdering av bouppteckningar är det viktigt att förstå vilken valuta som anges - riksdaler banco, riksdaler riksgäld och speciedaler hade olika värde.
- Måttenheter förändrades genom 1855 års lag och slutligen helt genom metersystemets införande 1889. Kontrollera alltid handlingens datum.
- Regionala mått kunde skilja sig från riksstandarden - i bondebygderna användes lokala variationer ofta in på 1900-talet.
- För att jämföra livsstandard mellan olika tidsperioder, räkna inte bara om till moderna mått utan tänk också på dåtidens köpkraft.