Midsommarafton
Aftonen före midsommardagen, en av Sveriges största folkliga festdagar.
Vad betyder Midsommarafton?
Midsommarafton firas på fredagen mellan 19 och 25 juni (före 1953 alltid 23 juni). Det är en av Sveriges största folkliga festdagar med midsommarstång, ringdans, sångerstil, blomkransar och midsommarbordet med sill, potatis och färska jordgubbar. Före kristendomen var det en gammal solhögtid; senare gavs den den kyrkliga namnet Johannes döparens dag (24 juni). Termen "midsommarstången" återfinns i sockenprotokoll från 1600-talet.
När och var användes termen?
Midsommarafton är ett datum eller en helgdag i den svenska kyrkliga kalendern, som länge var det viktigaste referenssystemet för datering. I äldre handlingar daterades händelser ofta efter den närmaste helgdagen snarare än efter det moderna datumsystemet.
Var hittar du Midsommarafton i arkiven?
Datumet Midsommarafton förekommer som dateringsreferens i:
- Kyrkböcker - äldre kyrkböcker daterar händelser efter närmaste söndag eller helgdag i kyrkoåret, inte alltid efter det moderna kalenderdatumet.
- Domböcker - rättsprotokoll från ting daterades länge efter den närmaste helgdagen, exempelvis "fredagen efter Mickelsmäss".
- Bouppteckningar och bouppteckningsregister - äldre bouppteckningar använder helgdagar för datering av dödsfall och förrättningar.
- Bondepraktikan - den folkliga almanackan kopplar väder och årets sysslor till helgdagarna.
För att konvertera mellan kyrkliga helgdagar och moderna datum, använd lexikonets kalkylator för rörliga helger på datumkategorin.
Exempel ur källmaterial
I äldre kyrkböcker kunde en dödsnotis dateras så här: "Begrofs Midsommarafton, anno [år], drängen N.N." Det är vanligare med kyrkokalenderns helgdagar än med moderna datum i 1600- och 1700-talets handlingar.
Bouppteckningar daterades på liknande sätt: "Förrättat anno [år] dagen efter Midsommarafton." Den moderna datumformen blev standard först under 1800-talet, men kyrkliga referenser dröjde kvar längre i landsbygdens handlingar.
Vanliga frågor om Midsommarafton
Vad betyder Midsommarafton?
Midsommarafton firas på fredagen mellan 19 och 25 juni (före 1953 alltid 23 juni). Det är en av Sveriges största folkliga festdagar med midsommarstång, ringdans, sångerstil, blomkransar och midsommarbordet med sill, potatis och färska jordgubbar. Före kristendomen var det en gammal solhögtid; senare gavs den den kyrkliga namnet Johannes döparens dag (24 juni). Termen "midsommarstången" återfinns i sockenprotokoll från 1600-talet.
Var hittar jag Midsommarafton i arkiven?
Midsommarafton förekommer som dateringsreferens i kyrkböcker, domböcker, bouppteckningar och officiella handlingar från medeltid till sent 1800-tal då moderna datum tog över.
Tips för dig som släktforskar
- När du daterar händelser från äldre kyrkböcker, kontrollera alltid om datumet är julianskt eller gregorianskt. Sverige bytte till den gregorianska kalendern 1753.
- För att räkna ut moderna datum från kyrkliga helgdagar, använd en helgdagskalkylator eller kontrollera mot ett kyrkokalendarium för rätt år.
- Helgdagsbenämningar varierade ibland regionalt - en helgdag kunde ha olika namn i olika delar av Sverige.
- Dateringen "fredagen efter Midsommarafton" innebär att händelsen ägde rum den fredag som följde efter helgdagen. Räkna alltid framåt från helgdagen.