Julafton
Dagen före jul, traditionellt den svenska huvudfirandet.
Vad betyder Julafton?
Julafton den 24 december är Sveriges traditionella huvudfirande av jul, i kontrast till de flesta andra kristna länder som firar på juldagen. Denna tradition växte fram under 1800-talet. I äldre kyrkböcker syns ofta "Julafton" eller "Vigilia Nativitatis Domini" (latin för julvigilien).
När och var användes termen?
Julafton är ett datum eller en helgdag i den svenska kyrkliga kalendern, som länge var det viktigaste referenssystemet för datering. I äldre handlingar daterades händelser ofta efter den närmaste helgdagen snarare än efter det moderna datumsystemet.
Var hittar du Julafton i arkiven?
Datumet Julafton förekommer som dateringsreferens i:
- Kyrkböcker - äldre kyrkböcker daterar händelser efter närmaste söndag eller helgdag i kyrkoåret, inte alltid efter det moderna kalenderdatumet.
- Domböcker - rättsprotokoll från ting daterades länge efter den närmaste helgdagen, exempelvis "fredagen efter Mickelsmäss".
- Bouppteckningar och bouppteckningsregister - äldre bouppteckningar använder helgdagar för datering av dödsfall och förrättningar.
- Bondepraktikan - den folkliga almanackan kopplar väder och årets sysslor till helgdagarna.
För att konvertera mellan kyrkliga helgdagar och moderna datum, använd lexikonets kalkylator för rörliga helger på datumkategorin.
Exempel ur källmaterial
I äldre kyrkböcker kunde en dödsnotis dateras så här: "Begrofs Julafton, anno [år], drängen N.N." Det är vanligare med kyrkokalenderns helgdagar än med moderna datum i 1600- och 1700-talets handlingar.
Bouppteckningar daterades på liknande sätt: "Förrättat anno [år] dagen efter Julafton." Den moderna datumformen blev standard först under 1800-talet, men kyrkliga referenser dröjde kvar längre i landsbygdens handlingar.
Vanliga frågor om Julafton
Vad betyder Julafton?
Julafton den 24 december är Sveriges traditionella huvudfirande av jul, i kontrast till de flesta andra kristna länder som firar på juldagen. Denna tradition växte fram under 1800-talet. I äldre kyrkböcker syns ofta "Julafton" eller "Vigilia Nativitatis Domini" (latin för julvigilien).
Var hittar jag Julafton i arkiven?
Julafton förekommer som dateringsreferens i kyrkböcker, domböcker, bouppteckningar och officiella handlingar från medeltid till sent 1800-tal då moderna datum tog över.
Tips för dig som släktforskar
- När du daterar händelser från äldre kyrkböcker, kontrollera alltid om datumet är julianskt eller gregorianskt. Sverige bytte till den gregorianska kalendern 1753.
- För att räkna ut moderna datum från kyrkliga helgdagar, använd en helgdagskalkylator eller kontrollera mot ett kyrkokalendarium för rätt år.
- Helgdagsbenämningar varierade ibland regionalt - en helgdag kunde ha olika namn i olika delar av Sverige.
- Dateringen "fredagen efter Julafton" innebär att händelsen ägde rum den fredag som följde efter helgdagen. Räkna alltid framåt från helgdagen.